Hon är mångspråksbibliotekarie, men i arbetsbeskrivningen står det också ”med särskilt fokus på nationella minoriteter”. Något som hon är ganska ensam om i Västra Götalandsregionen.
– Ja jag har förstått det, och det är lite märkligt för det är ju så viktigt, säger Åsa-Maria Berg Levinsson på Borås Stadsbibliotek.
Borås Stadsbibliotek är stort och ljust. En bit från entrén, några hyllor vid sidan av den höga stenväggen som sträcker ut sig i rummet, finns en speciell sektion.
– Här har vi mycket böcker om romer och samer, för att det helt enkelt finns mycket litteratur om de minoritetsgrupperna, säger Åsa-Maria Berg Levinsson och visar på hyllan för de nationella minoriteterna.
Minoritetslagen står framme att läsa, för att uppmärksamma och upplysa om den särställning som de nationella minoriteterna har. Här finns böcker om nationella minoriteter och på nationella minoritetsspråk. Men utbudet är inte så stort. Arbetet med beståndet pågår för fullt.
– Just nu är det luftigt och bra i hyllan, men vi har just köpt in böcker på meänkieli och jiddisch som inte har kommit in än. Vi håller ju på och bygger på beståndet hela tiden. Så vi får väl se hur länge de här hyllorna räcker till, säger Åsa-Maria Berg Levinsson.
Större bestånd på finska
Lite längre bort, med start längs med ena väggen nära fönstren, har den finska litteraturen sin plats i biblioteket. Flera rader med höga hyllor, romaner, fakta, deckare. Borås är ett finskt förvaltningsområde och utbudet för den finska minoriteten är betydligt större.
– Ja det är det. Och det är ju för att den finska delen av mediebeståndet har en mycket längre historia hos oss, så nu håller vi på och bygger upp med de nationella minoriteterna och jag hoppas att det ska växa.
Men det handlar inte bara om att köpa in hur som helst, det ska också göras en kvalitetsbedömning. Vilken litteratur finns, och vad är bra biblioteksmaterial? Vilka böcker saknar vi, vad är lämpligt att ha just på det här biblioteket?
– Det är klart att det hade varit roligt om det var lättare med tillgången, det är väl lite detektivarbete. När det gäller den finska gruppen har vi ett väl etablerat samråd med dem sedan många år, och de är vana att komma in med inköpsförslag. De andra minoriteterna har ännu inte den vanan, förklarar Åsa-Maria Berg Levinsson.
Och det är också i att få minoriteterna själva att aktivera sig för att lära sig och bevara sitt språk, som bibliotekens stora uppgift ligger, menar hon.
– När det gäller minoritetsspråken är de faktiskt på utdöende. Där har vi en jätteviktig uppgift som bibliotek att stimulera språkanvändningen och läsning på eget språk.
– Att försöka få de här minoritetsgrupperna att förstå, det här är viktigt, ert språk är viktigt, låna böcker, lär er språket. Och där är det ju barnen vi får satsa på. Så att de verkligen kommer i modersmålsundervisning och faktiskt lär sig att läsa och skriva sitt språk.
Finns stora utvecklingsmöjligheter
Just nu håller biblioteken i Borås också på med ett utvecklingsarbete kring minoritetsbeståndet för att bedöma vilken nivå de ligger på och vart de vill komma. I nuläget finns inte minoritetslitteratur på alla bibliotek i kommunen, men tanken är att det ska bli så. För Åsa-Maria Berg Levinsson, som haft sin tjänst sedan sommaren 2017, är möjligheterna till utveckling på området närmast oändliga.
– Det finns ju enorm utvecklingspotential, och det är tacksamt, för vad man än gör så är det ett jättesteg känns det som, man känner verkligen att man gör skillnad.
Samtidigt är området nationella minoriteter under stort fokus och viljan att förändra kan ibland vara större än möjligheten att göra det. En sak i taget, så försöker hon tänka. Någonstans måste förändringen börja.
– Bättre att göra något och göra fel, än att inte göra något alls. Men samtidigt är det viktigt med samråd och att hålla kontakten med minoritetsgrupperna. Man måste börja någonstans. Det har vi sagt också med våra närbibliotek, det måste ju inte vara en fullständig nationell minoritetshylla, men de behöver börja, och sen kan man bygga på och göra om.
Author Description
