Integrerat bibliotek

Integrerat bibliotek

Finlandsinstitutets bibliotek är en del av Finlandsinstitutet och en plats att söka sina rötter på. En mötesplats som i samarbete med institutets övriga personal erbjuder
programverksamhet som aktuell finsk litteratur och film, konstutställningar, språkkurser, seminarier och författarbesök.
– Här finns både gammal och ny kultur från Finland tillgänglig, säger Anna-Leena Forsberg, biblioteksutvecklare på Finlandsinstitutet.

Anna-Leena Forsberg beskriver biblioteket på Finlandsinstitutet som ett integrerat bibliotek. Att det både är ett specialbibliotek och ett folkbibliotek där beståndet är som på vilket bibliotek som helst med den skillnaden att här är 90 procent av det på finska.

– Vi servar vanliga låntagare inom hela Stockholms län som har finska rötter, pratar finska eller är finlandssvenskar. Vi har ett transportavtal med Regionbibliotek Stockholm vilket innebär att de låntagare som har svårt att ta sig hit, både kan beställa och lämna tillbaka via sitt hembibliotek inom hela länet.

Finlandssvensk litteratur

Biblioteket ligger ett par trappor upp i Finlandsinstitutets hus på Snickarbacken i centrala Stockholm. Det är trångt mellan hyllorna som huserar ungefär 20 000 böcker, ett hundratal finska tidskrifter, ljud- och talböcker, musik-cd, ett stort antal finska nyhetstidningar i e-format och e-bokstjänst med finska titlar.

De tio procent av bokbeståndet som är på svenska står på en egen hylla och består till stor del av finlandssvenska författare som till exempel Kjell Westö och Tove Jansson. Men det finns också ett antal översatta böcker från finska till svenska.

– Det är lite av vår specialitet att hitta översättningar och att ha boken på både finska och svenska. Men vi vill ändå ha dessa översättningar i vårt bestånd eftersom vår uppgift ju är att sprida finländsk kultur, litteratur och samhällsinformation, säger Anna-Leena Forsberg.

På den lilla barnavdelningen i ena delen av rummet består bokbeståndet mest av böcker på finska. En och annan bilderbok på svenska syns, men även här är det de finlandssvenska författarna som dominerar.

– Särskilt inom barnlitteratur kan det vara svårt att hitta översättningar, säger Anna-Leena Forsberg och menar att de som vill ha svenska barnböcker söker sig till andra bibliotek. Däremot, fortsätter hon, lånas det en del av så kallade tvillingböcker. Böcker med samma titel på både svenska och finska som ska stötta språkutvecklingen för den som vill bli tvåspråkig.

Bokråd

Två gånger om året träffas ett så kallat bokråd på Finlandsinstitutet. Rådet, som består av en representant för låntagare, representanter för bibliotekspersonal, en journalist, en koordinator för det finska förvaltningsområdet och en professor emeritus i finsk litteraturhistoria, delar med sig av sina läsupplevelser och sammanställer listor av aktuell utgivning av finsk litteratur.

– Listan är väldigt populär och eftertraktad av andra bibliotek som ska köpa in finsk litteratur, säger Anna-Leena Forsberg som medger att de är väldigt stolta över listan och över att de tillsammans får bra koll på den finska utgivningen i alla genrer.

– Och våra låntagare tycker ju att vi har ett fantastiskt bestånd här eftersom vi har de mest aktuella böckerna som ges ut i Finland, ler hon.

Sverigefinnar

En av bibliotekets viktigaste uppgifter är att främja sverigefinsk kultur och stötta minoriteten sverigefinnar i Sverige. Det innebär bland annat att biblioteket försöker köpa in allt som skrivs på finska av sverigefinska författare. Vilket i sin tur innebär att det är mycket egenutgivning och mycket biografier, ofta skrivna av första generationen sverigefinnar som kom till Sverige som arbetskraftsinvandrare på 1970-talet.

– Då var det inte så inne att vara finne i Sverige och kanske är det därför så många är intresserade av att berätta sin historia och av att ta del av den. För de här böckerna lånas en hel del, säger Anna-Leena Forsberg.

Biblioteket på Finlandsinstitutet har ungefär 7 000 besökare per år. En stor del av dessa är barnbarn till den första generationen sverigefinnar, en tredje generation som är tvåspråkig, som vill återta sin identitet och sin historia, och som söker sina rötter på bland annat biblioteket.

– Jag är själv andra generationen sverigefinne och det som präglade min generations uppväxt var att vi skulle integreras i det svenska samhället och det svenska språket så fort det bara gick. Vi växte upp med en slags skam för vårt ursprung, en skam som den tredje generationen tack och lov tycks slippa, säger Anna-Leena Forsberg och berättar om en ny generation finska invandrare som flyttar från Helsingfors för att arbeta i Stockholm.

– Dessa unga, högutbildade familjer är måna om att deras barn ska behålla finska språket så de lånar mycket barnböcker och kommer hit till våra sagostunder på finska. Nu är det inne att vara finne. Skam har förbytts mot stolthet.

FAKTA

Biblioteket på Finlandsinstitutet har tre huvudmän och finansieras av Kulturrådet, Stockholms läns landsting och Stockholms stad. Samt med ett mindre ekonomiskt stöd från Finska undervisningsministeriet.
Finlandsinstitutet drivs av stiftelsen Finlands kulturinstitut i Sverige som har till syfte att sprida kännedom om Finlands kultur- och samhällsliv i Sverige, samt att främja den sverigefinländska kulturen och en kulturell växelverkan mellan länderna.

Author Description

Helen Andersson

Helén Andersson, Journalist
helen.andersson@noll27.se
0702 153616

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se