Allt syns inte i statistiken

Programverksamheterna på svenska bibliotek har ökat. Framför allt satsas det på läsfrämjande, på barn och unga och på IT-kurser. Sveriges nationella biblioteksstatistik, som är unik i världen, visar med all tydlighet att svenska bibliotek är så mycket mer än bokhyllor och utlåning.

– Det är viktigt att påpeka att folkbiblioteken har en helt annan roll idag än tidigare. Och förändringen har gått snabbt, säger Cecilia Ranemo, statistikansvarig på Kungliga biblioteket, KB.

Text: Lars Nicklason

Hon har själv utvecklat statistikverktyget som visar det i siffror. Det är unikt. Vad Cecilia Ranemo vet är det bara i Sverige vi kan utläsa hur många och vilka programverksamheter som förekommer. Sedan 2015 har aktiviteterna, som det heter i statistiken, ökat med nio procent till totalt 144 000 hos folkbiblioteken.
– För att räknas som en aktivitet måste bibliotekspersonal vara involverad. Annat som förekommer i bibliotekens lokaler, men som anordnas av andra aktörer, till exempel studieförbund och föreningar, räknas inte.

Fokus

Cecilia Ranemo tror framför allt att de ökande aktiviteterna har med den nya bibliotekslagen från 2014 att göra.

– Den har skärpt upp vad man ska fokusera på, att man ska satsa på barn och unga, personer med utländsk härkomst, personer med funktionsnedsättning och så vidare. Och det kan vi se att folkbiblioteken har anammat. De lägger mycket av sina personalresurser på aktiviteter för att uppfylla uppdragen som numera är specificerade i bibliotekslagen.

Det är framför allt läsfrämjande aktiviteter och sådant som rör IT-kompetens som ökat. Här syns satsningar på nyanlända, framför allt genom alla språkcaféer som startats. I statistiken hamnar de under kategorin ”övriga aktiviteter” som ökat med 20 procent på två år.

– Jag tror språkcaféerna står för det mesta av ökningen. Jag tror inte det finns en enda kommun som inte har haft ett. Folkbiblioteken har varit väldigt snabba på att fånga upp nyanländas behov. Kurser och annat som ska främja IT-kompetensen hos användarna har ökat markant med 25 procent på två år, från 9 000 aktiviteter till 12 000.
– Det är inget som överraskar. Regeringen satsar ju på det här, lägger till exempel 25 miljoner om året på projektet Digitalt först för att utbilda bibliotekens personal på IT-området så att de i sin tur kan hjälpa användarna. På biblioteken får man också väldigt mycket frågor på folks privata tekniska utrustning. Numer är det en del av arbetet att visa hur mobiltelefoner och annat fungerar.

Barn och unga

Statistiken visar också tydligt att det satsas på Sveriges framtid. Inte mindre än sex av tio aktiviteter är riktade till barn och unga. Verksamheter som rör IT och internet för unga har till exempel dubblerats på två år, men de flesta aktiviteter har med läsfrämjande att göra.

– Man har oftast inte avsatt speciell personal för barn men lyckas ändå göra satsningar. Via Kulturrådet kan man söka bidrag. I år fördelar de ju till exempel 225 miljoner kronor på uppdrag av regeringen i satsningen Stärkta bibliotek, säger Cecilia Ranemo.

Fast de pengarna har förstås inte påverkat statistiken ännu, förklarar Lotta Biörnstad, chef för enheten för litteratur och bibliotek på Kulturrådet.

– Vi har också ett stöd till läsfrämjande verksamhet som bibliotek kan söka. Men det har vi haft länge och ungefär på samma nivå i några år. Det kan ju ha en effekt, men diskus- sionen kring läsfrämjande i samhället har också varit väldigt stark sedan svenska barn presterat sämre under ett antal år i PISA-undersökningar och så vidare.

För ett par år sedan gav också Kulturrådet ut forskningsöversikten Med läsning som mål, vilken Lotta Biörnstad beskriver som en kioskvältare som snabbt spreds bland biblioteken.

– Vi har ju också en läsambassadör som varit ute mycket på skolor och bibliotek. Så en del av jobbet vi gör ökar förstås intresset, men det gör många andra verksamheter också. Det finns till exempel många regionala satsningar på läsfrämjande.

Men en av Kulturrådets riktade satsningar har förmodligen haft en direkt påverkan på statistiken. Bokstart, som vänder sig till föräldrar och vuxna i små barns närhet med syfte att tidigt stimulera språkutveckling, bygger på samverkan mellan bibliotek, barnhälsovård och förskola. Enligt KBs statistik har antalet BVC-aktiviteter ökat med tio procent
det senaste året.
– Där kan Bokstart ha påverkat, absolut, säger Lotta Biörnstad.

Resurskrävande

Men i grunden är det bibliotekslagen och andra regeringsdirektiv som skapat en ny sorts bibliotek där programverksamheter och aktiviteter ökat. Det kräver förstås resurser och var ska dessa i så fall hämtas? Cecilia Ranemo ser ett sambandmed att biblioteken stänger sina filialer.

– Då blir det personalresurser över som gör att man kan satsa på programverksamhet. Men man måste ändå prioritera. Basverksamheten ska också skötas samtidigt som man ska stimulera till läsning och vara en garant för demokratin. Jag tror det är ganska hårt att jobba på folkbiblioteken.

FAKTA

Biblioteksstatistiken är en del av Sveriges officiella statistik som KB gör på uppdrag av regeringen. 2017 års statistik presenterades i maj och är den fjärde mätomgången med nuvarande system. Mätningar görs varje år. Totalt hade de offentligt finansierade biblioteken 293 000 aktivitetstillfällen 2017, varav folkbiblioteken 144 000 och skolbiblioteken 129 000. Till de vanligast förekommande aktiviteterna hör Boksamtal, biblioteksinformation, Data/IT-kurser och språkcaféer.

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se