Kommer barnets rättigheter att säkerställas och barnets ställning i samhället att bli starkare när barnkonventionen blir lag? Inte nödvändigtvis, menar Elizabeth Englundh, handläggare och sakkunnig på Sveriges kommuner och landsting, SKL, med inriktning på barns rättigheter.
– När det handlar om barnets rättigheter verkar ordet barn påverka vilket värde vi sätter på rättigheten. I grunden handlar det om mänskliga rättigheter, det är folkrätt och den går inte att förhandla bort, den har vi i kraft av att vi är människor. Nu när barnkonventionen blir lag hoppas jag att det blir lite större utdelning för barn, säger Elizabeth Englundh med eftertryck.
Barnets rättighet – inte en självklarhet
Elizabeth Englundh är filosofie doktor i pedagogik och har arbetat med frågor som rör barn i närmare fyrtiofem år, de senaste åren i rollen som handläggare på SKL där hon bland annat stöttar offentliga institutioner med implementering av barnperspektiv och barns perspektiv. Nu blir barnkonventionen lag, vilket skulle kunna innebära betydande fördelar för barn i Sverige.
– Det beror på hur vi ser på att barn har egna rättigheter, vilken kunskap vi har om rättigheterna och implementering om dem. Varje organisation bestämmer själv hur den ska genomsyras av barnkonventionen, säger hon och hoppas att lagen åtminstone ska få den effekten att vuxna bemöter barn med respekt.
– Jag önskar att man får syn på vad barnets bästa betyder och att det inte är styrt av godtycke. På en strategisk nivå kommer barnkonventionen att kunna stärka andra lagar och exempelvis genomsyra remissvar med krav på barns rättigheter, menar hon.
I dag saknar Elizabeth Englundh ett helhetsgrepp om barns rättigheter på en samhällelig nivå. Det saknas exempelvis utbildning om barns rättigheter. Många hävdar att de arbetar med frågan och att den exempelvis finns på utbildningarna.
– Utbildningarna kan hävda att barns rättigheter ingår i olika kurser men jag skulle säga att det arbetet inte har tillräcklig kvalitet, att det inte är anpassat för dem som ska använda frågor om barns rättigheter på arbetsplatsen, på fältet.
Barnkonventionen och bibliotekslagen
Hur väl står sig bibliotekslagen i förhållande till barnkonventionen? Elizabeth Englundh menar att bibliotekslagen behöver fortsätta att transformeras och att relevanta artiklar behöver lyftas in för att ännu mera synliggöra att barn har rättigheter. De grundläggande principerna, artikel 2, 3, 6 och12 är viktiga för hela genomförandet av rättigheterna. Aktiviteter kopplade till artiklarna ska bidra till barnets utveckling. Varje barn, utan undantag, ska ha rätt att bli lyssnade på.
– Hur ofta blir barn tillfrågade om vilka böcker som ska köpas in eller vilka aktiviteter de önskar? Låt barnen få vara med och bestämma, ha dialog och forum på nätet. Det finns mycket att hitta på.
På frågan om varför hon tror att det kan bli svårt att implementera barnkonventionen svarar hon att det finns både ett aktivt och ett passivt motstånd och brist på kunskap på alla nivåer i organisationer.
– Det passiva motståndet kan handla om att man ifrågasätter att arbeta med barnkonventionen. Argumentet kan vara att man tycker att man redan gör så mycket. Det aktiva motståndet är mer direkt: Nej, det här kommer vi inte att göra. Om man jobbar med barn så tror man att man gör allt det man behöver, men det är inte sant.
Hon ser att biblioteken har en unik roll i samhället när det gäller att arbeta med barnkonventionen och barns rättigheter.
– Biblioteken spelar en jättestor roll, inte minst i arbetet att informera barn om deras rättigheter. Biblioteken kan ha utställningar och låta barn delta. Barnkonventionen öppnar upp för väldigt många roliga och kreativa sätt att arbeta.
Elizabeth Englundh – ett par ord på vägen till implementering:
Våga börja – Det här är så roligt!
Få inte fullständighetsraseri – Ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Ha en dag, eller en rättig- hetsvecka, diskutera. En början kan vara att prata om vad ett barn är på biblioteket.
Author Description
