Fria medier är en av demokratins grundpelare och folk i allmänhet har stort förtroende för traditionella nyhetsmedier. Samtidigt är journalistiken utmanad, men det är inte första gången i historien den är det. Skillnaden är att det nu sker parallellt med andra stora förändringar.
– Det nya med den senaste tidens utveckling är att vi ser fler populistiska medier långt ut på högerkanten, så kallade alternativa medier. Det är också långt ut på högerkanten som de traditionella medierna har lägst förtroende, berättar UlrikaHedman, tidigare journalist, som nu forskar kring journalistik och sociala medier vid Göteborgs universitet.
Ulrika Hedman menar att kritiken från populister och de längst ut på högerkanten ytterst sällan är sakligt grundad. De bara kritiserar utifrån hur de tror att det är.
– Det finns inget stöd i forskningen, inget stöd i någon form av data. Sådan kritik är nästan omöjlig att argumentera mot. Ett sådant påstående är att svenska journalister, och journalister överlag, är vänsterorienterade, men trots flera försök har forskningen inte hittat något samband mellan journalisters privata politiska åsikter och deras rapportering.
– Forskningen visar däremot att journalister är väldigt bra på att vara just journalister. Att de vill göra ett bra jobb, precis som vilken människa som helst.
Fake news skapar polarisering
Angreppen mot de traditionella medierna gör att de förlorarlegitimitet och att deras trovärdighet ifrågasätts. Det leder till att andra medier och aktörer kan vinna mark. Samtidigt som detta sker ökar också aktiviteter från så kallade trollfabriker där ett antal personer arbetar med att skapa fejkade konton på sociala medier för att sprida osanna nyheter. Digitaliseringen gör att det går fort att skapa oreda och förvirring, polarisering och bråk.
– Journalistiken ägnar sig inte åt fake news, men utsätts allt mer för påverkansförsök av aktörer som vill använda nyhetsmedia för att sprida desinformation, säger Ulrika Hedman.
Journalister gör numera en del av sin research på sociala medier och det ställer nya krav. Under senare år har både rykten och manipulerade bilder spridits efter attentat, till exempel efter sprängdådet utanför flygplatsen i Bryssel och efter terrordådet på Drottninggatan i Stockholm.
– En del falska uppgifter kan leta sig in i traditionella medier eftersom journalister, precis som de flesta av oss, är lite sämre på att vara källmedvetna på de här plattformarna, menar Ulrika Hedman.
Author Description
