I det skånska samhället Bara finns sedan 2017 ett tydligt barnperspektiv på det meröppna biblioteket där maskoten Fabel hjälper barnen tillrätta.
– Det skulle vara konstigt om meröppet bara är för vissa, det kändes angeläget att titta på lösningar för barnen, säger Eva Thorgilsson, kultur- och bibliotekschef i Svedala kommun.
Tydliga fotspår på golvet möter mig innanför entrén på biblioteket i Bara, och lyfter jag blicken står Fabel där och hälsar välkommen till biblioteket. Följer jag fotspåren kommer jag till bibliotekets barnavdelning som har utformats på tema bokskog med bland annat stubbliknande sittpuffar och en matta liknande grönt gräs på golvet.
På barnavdelningen väntar barn- och ungdomsbibliotekarierna Susanne Hedner och Malin Wiklander, bibliotekarie Susanne Bengtsson och Eva Thorgilsson, och vi slår oss ner på varsin stubbe för att prata om den osynliga bibliotekarien och om projektet Det meröppna barnbiblioteket.
Det meröppna barnbiblioteket
När politiken 2009 bestämde sig för att satsa på en ny stadsbild och moderna bostadsområden i det lilla landsbygdssamhället Bara drygt en mil från Malmö, innehöll planerna också ett meröppet folkbibliotek, och 2015 slog det nya meröppna biblioteket upp portarna på torget i centrum.
– Det handlar om att möta de behov medborgarna vill ha och i den nya stadsdelen är det stor inflyttning av framförallt barnfamiljer och pensionärer som vill kunna styra sin tid själv och besöka biblioteket när det passar dem, säger Eva Thorgilsson.
Ganska snart förstod man att ortens många föräldralediga använde bibliotekslokalen som träffpunkt på dagarna, och skolor och förskolor började höra av sig med önskemål om meröppet även för dem.
– Vi började fundera på hur det fungerade för barnen när vi inte är på plats och svarar på frågor och hjälper till. Det finns ju en inneboende motsättning i att göra meröppna bibliotek barnvänliga när meröppna bibliotek i praktiken har en åldersgräns på 18 år. I grunden är de ju inte öppna för barn, och svårigheten i att barn ska känna sig välkomna beror på hur de vuxna runtomkring kan hjälpa dem, säger Malin Wiklander
– Det var så vi började fundera på om det skulle gå att skapa en osynlig bibliotekarie som skulle finnas i rummet och hjälpa barnen, säger Eva Thorgilsson.
Osynlig bibliotekarie
I jakten på exempel på hur andra har gjort, konstaterade de snart att det inte finns så mycket forskat kring meröppna bibliotek med barnperspektiv. Däremot hittade de snart exempel på muséer som inkluderar barn i sina utställningar med särskilda barnspår och ibland med hjälp av osynliga guider.
– Vi konstaterade att museernas verksamhet liknar det meröppna biblioteket där barn också är ganska ensamma. Det finns sällan tillgängliga pedagoger och barnen är beroende av medföljande vuxnas engagemang och kunskap, säger Eva Thorgilsson och berättar att de gjorde flera studiebesök på museer i Stockholm där man bland annat fastnade för Scenkonstmuseets arbete med en maskot.
– Det lät spännande att koppla ihop olika konstformer, att det finns en historia kring maskoten och vi beslöt att fokusera på en maskot som skulle kunna hjälpa till i biblioteksmiljön och vara den osynliga bibliotekarien.
Från början fanns en idé om att hitta digitala lösningar ute i biblioteket, att maskoten skulle vara digital. En idé som snabbt blev för stor för projektet, och en illustratör kontaktades för att ta fram en fysisk maskot. Efter en omröstning och några workshops med utvalda klasser i Bara, stod till slut maskoten Fabel som vinnare. En trolliknande figur som bor i en lövkoja i den närbelägna bokskogen och som nu finns i form av stora pappersfigurer i biblioteksrummet och på olika trycksaker.
– Barnen älskar Fabels fotspår på golvet, men vi har ju konstaterat att det tar tid att bygga upp en relation och förmedla igenkänning, trygghet och inspiration. Tanken är att vi ska levandegöra och jobba vidare med historien om Fabel både i biblioteksrummet och digitalt och etablera hen som en koppling till barnavdelningen, säger Eva Thorgilsson.
Förenklingar
Förutom arbetet med Fabel iakttog personalen hur barn rörde sig i biblioteksrummet, och de fick svara på frågor om vad de tycker om miljön och hur de hittar vad de söker om det inte finns någon att fråga.
– Det var intressant att höra att de frågar varandra för att hitta vad de söker, och att de ofta vet var favoritförfattarna finns, säger Susanne Hedner och får medhåll av Susanne Bengtsson.
– Och att det visuella var viktigt, att de hittade böcker genom att titta på omslagen, säger hon och berättar att det också blev tydligt att faktaavdelningen var svår för dem och att en konkret åtgärd av projektet blev ett färgsystem där övergripande ämnen står tillsammans mer logiskt efter ämne.
– Det som är bra med den här typen av projekt, att involvera barnen om vad de tycker, är att det blir en ögonöppnare, menar Malin Wiklander. Och det där med en osynlig bibliotekarie, fortsätter hon leende, det har väl visat sig att det går inte riktigt att ersätta oss
– Man kan skapa förutsättningar och göra saker enklare. Men det går inte att ersätta en personlig kontakt, konstaterar Eva Thorgilsson.
FAKTA
Projektet Det meröppna barnbiblioteket på Bara bibliotek pågick under 2017 med stöd av Region Skånes kulturförvaltning.
Author Description
