Landsbygdens identitet förändras

Landsbygdens identitet förändras

Lands- och glesbygden befinner sig ett slags paradigmskifte, eller i en skarv mellan vad som varit och det som ska komma, menar Josefina Syssner, kulturgeograf och forskare vid Linköpings universitet. Hon intresserar sig för bilden av landsbygden och ser fyra tydliga visioner för framtiden.

– Det finns en bild av vad landsbygden har varit och den förknippas med jakt och fiske eller jordbruk eller kanske tidig industri. Det är ofta en historisk bild. Det finns också bilder av vad landsbygden är i dag. Här finns bilden av landsbygden som en idyll. Den målas upp av folk från stan som åker till landet på semestern, och bygger på en viss estetik. En annan bild vi har är landsbygden som resurssvag och utsatt. Däremot finns få bilder av vad landsbygden kommer att vara i framtiden, säger Josefina Syssner.

Övertro på digitaliseringen

Servicen på en ort är betydelsefull för att ett samhälle ska överleva. Josefina Syssner ser en tydlig trend när det gäller servicelösningar. Hon menar att det finns en stor potential i digitaliseringen på landsbygden, men att vi också behöver prata om digitaliseringens baksida.

– Digitaliseringen rymmer stora möjligheter, inte minst när det gäller distansundervisning och distansmedicin. Vi beställer saker över nätet. Man ersätter också gamla mötesplatser med nya. Istället för bibliotek finns exempelvis boklådor i butikens informationsdisk. Vissa av de här sakerna är bra, men vad är det för ett samhälle vi skapar? Biblioteket är en mötesplats, men om ingen arbetar på biblioteket eller i mataffären, vad händer då? De fysiska mötesplatserna försvinner och vi behöver reflektera över vad det får för betydelse, menar Josefina Syssner.

Mötesplatser som nav

Det kan hända att vi förlorar värden som är platsskapande och mötesskapande om distanstekniken helt tar över, säger hon. Platsen har stor betydelse för det vi identifierar som hemma, inte minst det ansvar vi känner för lokalsamhället, som många gånger har sin bas i ett starkt nätverk.

– Delar av det politiska och samhälleliga engagemanget förflyttas till arenor på nätet och det behöver inte vara något dåligt. Men när fysiska mötesplatser monteras ned, så tappar vi också något. Hela vår demokrati vilar på att geografin är viktig. Man röstar där man bor, och våra politiker blir valda som representanter för ett valdistrikt, så var man bor och hur engagemanget där ser ut är viktiga frågor, tycker Josefina Syssner.

Fyra visioner i dagens debatt

Diskussionen om landsbygden pågår för fullt och Josefina Syssner har identifierat fyra möjliga visioner för landsbygden: den uppkopplade platsen, landsbygden som hållbar plats, landsbygden som besöksplats och landsbygden som global plats. Alla visioner har både för- och nackdelar, tycker hon. De senaste tjugofem åren har vi i Sverige haft en politik som bygger på att varje plats ska arbeta för sin egen tillväxt. För vissa platser har det fungerat jättebra och de växer så det knakar, medan andra platser saknar de förutsättningarna. Nu, menar Josefina Syssner, behöver vi prata om vilken nivå vi ska vara solidariska med varandra i Sverige.

– Frågan är hur benägna vi är att hålla ihop landet och vara solidariska med varandra. Vi ser flera rörelser nu, exempelvis Brexit och de som vill ha ett fritt Katalonien, som handlar om vilka som ska hjälpas åt med vad och vem som ska ha makten. Dessa rörelser ställer egentligen frågan: Vilka är vi och vilka ska vi bry oss om? Det är en nyckelfråga, tycker jag.

DE FYRA VISIONERNA OM LANDSBYGDEN

DEN UPPKOPPLADE PLATSEN – där digitala lösningar ersätter större eller mindre delar av de fysiska mötesplatserna och mötena. Vi går distansutbildningar, hämtar böcker i boklådor eller tar oss in i biblioteket på egen hand.

DEN HÅLLBARA PLATSEN – landsbygden är en plats som erbjuder andra alternativ och kanske en mer hållbar livsstil.

TURISTMÅL OCH BESÖKSPLATS – en plats som livnär sig på turism och besöksnäring och eventuellt sommargäster.

DEN GLOBALA PLATSEN – landsbygden har blivit en plats där flyktingar ges möjligheter att snabbare komma in i det svenska samhället, eftersom mindre kommuner är lättare att navigera i och har större förmåga till helhetssyn.

FOTO: Anders Ristenstrand

Author Description

Anneli Abrahamsson

Journalist anneli.abrahamsson@kulturivast.se 072 253 97 23

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se