Att säga att det är business as usual stämmer kanske inte helt, men att det är verksamhet på biblioteken även i coronatider står helt klart. Och precis som vid flyktingkrisen 2015 har biblioteken tagit tag i situationen snabbt och ställt om för att fortsätta tillgodose besökarnas och låntagarnas behov och önskemål.
– Det vi ser på biblioteken just nu är riktigt snabb metodutveckling och tillämpning. Man har ställt om, istället för sagostund i bibliotekets lokaler har man flyttat den utomhus eller så finns den på nätet. Man packar bokkassar till förskolorna, bibliotekspersonal cyklar ut med böcker och tidningar till äldre låntagare. Det kan i vanliga fall finnas en avvaktande inställning till nya arbetssätt, men liksom under flyktingvågen 2015 har biblioteken verkligen visat en oerhörd potential och förmåga att ställa om, berättar Cecilia Gärdén, bibliotekskonsulent på Förvaltningen för kulturutveckling i Västra Götaland.
Rundringning
Just nu sitter hon och kollegorna i Biblioteksgruppen på Förvaltningen för kulturutveckling i Västra Götaland och sätter samman en rapport om hur pandemin påverkar folkbibliotekens verksamhet. Under de senaste veckorna har hon tillsammans med sina kollegor ringt runt till alla bibliotekschefer i regionen för att ta reda på hur biblioteken hanterar situationen. I de fall de inte intervjuat bibliotekscheferna har de pratat med någon annan med god insyn i bibliotekets verksamhet. Den 4 maj kommer de att presentera analysen av resultatet.
– De flesta bibliotek har fortfarande öppet, man rengör tangentbord, sätter upp plexiglas vid informations- och utlåningsdisken, man tar undan stolar och glesar ut så att besökarna inte ska sitta för tätt. Några enstaka bibliotek har stängt efter nämndbeslut, då man har sett att man inte kunnat skapa en säker miljö. Det kan handla om att de äldre besökarna fortsätter att komma till biblioteken, där det finns tonåringar och snoriga förskolebarn i de trånga lokalerna. Man har helt enkelt inte kunnat garantera säkerheten för besökare och personal. Många av cheferna uttrycker oro för personalen och att de på daglig basis omprövar hur arbetet kan genomföras på ett säkert sätt.
Många vägar in
Boken kommer, bokkassar, generösa lån, möjlighet att läsa tidningar digitalt. Tillgången till olika medier är stor och möjligheten att få hem sina lån likaså. Tillgängligheten och möjligheten att få kontakt med sitt bibliotek är också stor. Även om biblioteket har stängt fysiskt pågår mycket verksamhet därinne. Personalen har så mycket att göra att man på vissa bibliotek har fått förkorta passens längd, berättar Cecilia Gärdén.
– Det är stort tryck på biblioteken som jobbar på. Jag har räknat till minst sex olika sätt där användarna kan komma i kontakt med sitt bibliotek: via Facebook, de har öppnat chattar, man kan ringa, mejla, det går att reservera via katalogen. Man kan till och med gå till biblioteket och knacka på dörren och få sin deckare trots att lokalen inte är öppen. I en av kommunerna ringer personalen till sina äldre låntagare och frågar hur det är och frågar om de vill låna något. Därefter cyklar personalen iväg med utlånet och det är inte enbart vaktmästarna som står för hemleveransen, all personal är aktiva i arbetet. Det läsfrämjande arbetet pågår för fullt på biblioteken.
Långsiktiga effekter
Det är svårt att veta hur länge pandemin kommer att pågå och hur länge vi kommer att behöva ta extra hänsyn för att smittan inte ska spridas och drabba riskgrupperna. På biblioteken har programverksamheten drabbats hårt och man vet inte ännu när den kan återupptas.
– Man vet inte om den kan komma igång i sommar eller ens till hösten. De programansvariga har blivit mer medvetna om hur de kan skriva kontrakt där man tar höjd för att evenemanget kanske blir inställt eller att man helt enkelt byter forum och väljer en digital variant, säger Cecilia Gärdén.
När det gäller de mer långsiktiga effekterna så tror hon att de kommer att vara flera. Att omställningen till att arbeta mer digitalt kommer att bestå. Många anställda har passat på att fortbilda sig genom att bland annat gå kurser på Digiteket, som arbetar stenhårt för att leverera nytt material. Hon hoppas och tror även att vi så småningom kommer att få se ett mer tillgängligt och hållbart infrastruktursystem av bland annat de digitala tjänsterna.
– Förhoppningsvis kan vi se en skjuts bland digitala tjänster som tillgängliggör information för alla, till exempel Kungliga bibliotekets pressarkiv, så att det blir tillgängligt för alla. Ett av förslagen från den nationella biblioteksstrategin handlade just om stärkta nationella digitala bibliotekstjänster. Kanske kan det nu bli några steg i den riktningen. Under den här krisen har det också blivit tydligt vilken roll biblioteket har i samhället. Var tar användarna vägen om man behöver skriva ut ett dokument eller kopiera ett papper till en myndighet? Biblioteket är ett nav i samhället, det märks när det stänger.
Author Description
