Biblioteket då och nu

Biblioteket då och nu

Från slutet och onåbart till luftigt och tillgängligt. De svenska bibliotekens utformning har genomgått stora förändringar de två senaste seklen. Det finns vissa tydliga drag när det gäller bibliotekets utseende och form genom historien. Från klosterbiblioteken under medeltiden och framåt, var det tydligt att man ville skydda kunskapen, det vill säga böckerna. Detta signalerades i byggnaderna som var svårtillgängliga och slutna.

– Byggnaderna hade en högstämd utformning, var utbildningstempel snarast, både exteriört och interiört. Det var vanligt med stora trapplopp som gav intrycket att det här är en byggnad som bär på något mycket betydelsefullt, som det krävs en viss ansträngning för att komma åt. Och det här monumentala finns med in på 1920-talet, berättar Anders Bergström, arkitekturhistoriker och lektor vid Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, som forskat om Stadsbiblioteket i Stockholm och dess arkitektur.

Biblioteket – i takt med tiden

Utformandet av biblioteket sker parallellt med hur synen på biblioteket förändras och vilken verksamhet som bedrivs. Digitaliseringen har hittills inte avspeglat sig på bibliotekets utformning i någon större omfattning, men vem vet hur det ser ut om 50 år?

– Den som ska planera ett bibliotek ställs tidigt inför frågan hur många hyllmeter man behöver och hur många dataplatser man ska ha. Det är svårt att veta vad man kommer att behöva i framtiden. Det får bli kvalificerade gissningar, säger Anders Bergström.

Anders Bergström
Bild: Sten Leijonhufvud

Fyra stora revolutioner

Anders Bergström ser fyra avgörande skeenden i historien som har präglat utformandet av våra bibliotek.

1 – Demokratiseringen

Vid mitten av 1800-talet blev biblioteken en del av demokratiseringstanken, även om det alltså dröjer innan det slår igenom i utformandet av byggnaden. Biblioteksarkitekturen kan sägas ha genomgått fyra stora revolutioner. Den första revolutionen kom under 1800-talet då vi gick från att ha referensbibliotek till lånebibliotek, alltså att man kan låna böckerna.

– Under tidigt 1900-tal var USA den stora förebilden. Nu öppnade biblioteken upp och lät böckerna stå i hyllor där folk själva kunde gå och botanisera bland litteraturen. Det innebar att man behövde mer hyllängd och en större andel hyllor än tidigare.

2 – Funktionalismen

På 1930-talet är det dags för nästa stora revolution.

– Då kom funktionalismen med fokus på funktion förstås, hur biblioteket ska användas och man ser en tydlig vilja att uttrycka öppenhet. Det märks i gestaltningen att det är en byggnad för alla. Öppenheten är tydlig, stora fönster, öppna mot en park där man tydligt kunde se vilka som var därinne och att man kunde se ut lika tydligt. Biblioteket och kunskapen skulle vara tillgänglig. Vi har egentligen inte lämnat det här paradigmet.

3  – 70-talet och öppenheten

Den tredje stora revolutionen inom bibliotekssfären kom på 70-talet, berättar Anders Bergström. Det är först då som 30-talets idéer om det öppna biblioteket slår igenom fullt ut genom att bibliotekskulturen förändrades och blev mer tillåtande. Förändringen var radikal för låntagarna. Rent estetiskt var det inga större förändringar och än i dag kan man säga att 30-talsidéerna fortfarande lever kvar inom biblioteksarkitekturen, i den mån den nu går att påverka.

– Under en period byggdes det nya förorter och i varje ny förort skulle det finnas ett filialbibliotek. Egentligen byggdes få renodlade biblioteksbyggnader, istället fick de hyra in sig i redan befintliga lokaler.

4 – Digitaliseringen

Den senaste stora biblioteksrevolutionen kom med digitaliseringen kan man säga. Nu flyttade de digitala medierna in och biblioteket kom allt mer att bli en mötesplats. Det blev också vanligare att biblioteket fick rollen som kulturinstitution och kom att hysa andra kommunala kulturverksamheter.

– Ytan innanför entréerna är ett tydligt tecken på bibliotekets förändrade roll som mötesplats. Här förläggs verksamhet som kaféer och annat som inte är direkt kopplat till biblioteksverksamheten.

Author Description

Anneli Abrahamsson

journalist, anneli.abrahamsson@vgregion.se 072 253 97 23

Västra Götalandsregionen Förvaltningen för kulturutvecklng

Postadress

Regionens hus
405 44 Göteborg

Besöksadress

Bergslagsgatan 2
411 04 Göteborg

Telefon

031-333 51 00 (växel)
010-441 42 00 (växel)

E-post

redaktionen@noll27.se