Prisbelönt dagsljus på KB

Tre våningar ner, under marknivå och ett enda ljusinsläpp. När Kungliga bibliotekets byggnad Annexet skulle få en ny ljusdesign saknades inte utmaningar. Med hjälp av dagsljusanalys, gedigen kunskap och många smarta lösningar lyckades ljusdesignerna skapa en unik miljö som även belönades med prestigefyllda Svenska Ljuspriset 2013.

På Kungliga bibliotekets baksida ligger Annexet. Det är en byggnad som byggdes 40 meter under marknivå i slutet av 1990-talet med ett trapphus som omgärdas av glasväggar ovan jord. Det är lokalernas enda naturliga ljus. När det skulle renoveras 2012 var det inte den enda utmaningen. Byggnaden är K-märkt, så vid renoveringen fick ingenting av den fasta konstruktionen åtgärdas, väggar och tak skulle förbli intakta. Inga nya borrhål fick borras för att dra kablar till lampor, ventilation eller högtalarsystem, endast befintliga eluttag fick användas.

– Vårt uppdrag var att skapa en miljö som var inbjudande och välkomnande. Kungliga biblioteket ville att besökarna skulle vilja vara där och att de skulle bli fler och det lyckades vi med, berättar Daniel Hodierne, ljusdesigner på företaget Light Bureau som arbetade i projektet tillsammans med kollegorna Isabel Villar och Majid Miri.

Dagsljusanalys

Trappan med det enda ljusinsläppet löper på samma ställe genom alla tre våningsplanen. Ju längre bort från trappan och ljusinsläppet, desto mörkare blir det. Som ett av de första företagen i Sverige lät Daniel Hodierne och kollegorna genomföra en dagsljusanalys för att få en uppfattning om hur ljuset föll i byggnaden, var det var som mörkast och hur mörkt det blev.

– Det var grundläggande för arbetet att veta hur ljuset föll och hur starkt det var. De mörkare partierna lystes upp av glödlampor och kontrasterna mellan ljus och mörker var väldigt stor. Miljön var inte alls välkomnande och trevlig, berättar han.

Att återskapa känslan av dagsljus i Annexet var målet samt att minska de starka kontrasterna. Ljusdesignerna har använt sig av två olika slags ljus, ett varmare ljus som placerats på ytor där människor befinner sig, till exempel i soffor, mötesrum och på arbetsplatser. Det kallare ljuset är riktat mot väggar och andra döda ytor för att förstärka arkitekturen i rummet. Vertikalt ljus är också en bra lösning för den här typen av rum.

– Vertikalt ljus hjälper till att förmedla dagsljus och den kalla temperaturen i ljuset lyfter känslan av dagsljus, till skillnad från det varmare ljuset. I mötesrummen finns gardiner, som vi belyser uppifrån för att få känslan att solen lyser igenom.

Ett kontrollsystem med sensorer installerades också. Det känner automatiskt av rådande dagsljusförhållanden i lokalerna och balanserar det elektriska ljuset utifrån mängden naturligt ljus.

– Vi har reducerat elförbrukningen i lokalerna, vilket också beror på att vi har bytt ut all gammal belysning och installerat lysrör och LED-ljuskällor istället, säger Daniel Hodierne.

Biblioteksljus

Ljuset är viktigt för biblioteksrummet och ska fungera för många typer av verksamheter.

– Olika aktiviteter och ytor kräver olika ljusstyrka och typer av ljus. Det kan vara svårt att få till rätt balans mellan dessa olika användningsområden, tycker han. Som offentlig plats är det också viktigt att tänka på tillgängligheten. Det betyder att exempelvis trappan behöver vara tillräckligt belyst för att besökaren inte ska trampa snett. Det är också viktigt att kunna styra ljuset, menar han.

– Man vill inte gärna att dagsljuset letar sig in bakom ens axel och landar direkt på datorskärmen så att man inte ser någonting. Vissa kanske har svårt att se medan kanske främst unga inte behöver så mycket ljus alls, så att kunna styra styrkan på enskilda lampor är också bra.

BILD: STEN JANSIN