Tre röster om biblioteksrummet

Tre röster om biblioteksrummet

När noll27 tidigare i år skrev om projektet Kreativa rum i Blekinge Kronoberg, kunde vi inte släppa en fråga slöjdkonsulent Else Österberg ställde sig: Måste alla bibliotek se likadana ut? Vi ville följa upp funderingen och har pratat med Petra Trobäck, Eiler Jansson och Else Österberg, som på olika sätt har fördjupat sig i biblioteksrummets utseende och funktion.

Petra Trobäck, Föreläsare, inspiratör och författare till boken Skapa ett attraktivt biblioteksrum

– Bibliotek är ofta väldigt vackra rum som inbjuder till alla möjligheter. Men man måste

Petra Trobäck
Bild: Stephanie Jezewski

våga laborera mer och inte vara så rädd för att flytta på saker och förändra. Det är ju bara ett rum, säger Petra Trobäck.

Förankring

Gemensamt för både Else Österberg, Eiler Jansson och Petra Trobäck är betydelsen av bibliotekets förankring till det lokala. Att plocka in kopplingen till bygden, eller till staden, och att det blir tydligt i rummet. Men också vikten av att låta invånarna sätta sin prägel.

– Och då tänker jag på demokrati, läslust och bildning, att det kan vara olika i olika delar av Sverige. Jag skulle vilja se att sådant kommer fram lite mer. Det saknas ofta, det känns precis samma på alla bibliotek, säger hon och menar att biblioteken måste våga ställa frågor till besökarna.

– Våga fråga varför de kommer till biblioteket.

Ett bibliotek, menar Petra, är inte helt olikt en butik när det handlar om att få besökaren att trivas och att vilja komma tillbaka. Och det börjar redan i entrén, en passage som ska vara neutral men välkomnande. Innanför entrén finns den viktigaste platsen på biblioteket, den Petra kallar för landningsbanan.

– Den platsen är viktig för det är här besökaren stannar upp och tar in rummet. Det är här besökaren ska interagera och enkelt kunna navigera i rummet, säger hon och gör liknelsen med butiken igen där varor som kan locka till impulsköp ofta finns vid kassorna.

– Återigen är det viktigt att ställa frågor till besökarna om varför de är på biblioteket. Är det många som är där för att låna deckare, då är det kanske det som är bibliotekets ”lösgodis”.

Vardagsrum

Bibliotek omnämns ofta som det offentliga vardagsrummet. En benämning och en funktion Petra Trobäck gillar, men som hon menar kan ge ett oprofessionellt uttryck när biblioteken plockar upp begreppet.

– Det blir som ett privat hem när man lägger en duk på ett bord, ställer fram en blomma eller hänger upp gardiner. När man går in i ett offentligt rum, som ofta har stora ytor, blir det här bara puttenuttigt. Jag gillar vardagsrumskänslan, men biblioteken måste tänka större och bygga miljöer.

TRE TIPS FRÅN PETRA

  • Prata med besökarna om varför de är där och om deras uppfattning av bibliotekets syfte. Omvandla det till något konkret i rummet.
  • Se till att landningsbanan är lugn och ljus och att besökaren kan ta in hela rummet härifrån.
  • En bra struktur i rummet är grunden, men jag skulle vilja att biblioteken vågar vara mer personliga i sin kommunikation med mer personliga tips och personliga uttryck.

Eiler Jansson
Bild: Helén Andersson

Eiler Jansson Biblioteksutvecklare Kultur Halland och författare till boken Biblioteksrummet – Egna erfarenheter och andras tankar

– Jag tycker i och för sig inte att alla bibliotek ser likadana ut. Men det som ofta är den gemensamma nämnaren är att det är för mycket av allt. För mycket bokhyllor och för mycket småkrafs, säger Eiler Jansson som tillsammans med konstnären Agneta Göthesson de senaste åren haft workshops på bibliotek med ambition att förändra och utveckla sitt biblioteksrum.

– Vi har utvecklat en metod där hela arbetsgruppen deltar och där det viktiga är att betrakta sitt biblioteksrum med användarens ögon.

Loppmarknad

Innan Eiler och Agneta kommer till ett bibliotek vill de gärna titta på arkitektens ursprungliga ritningar. Då ser de hur det var tänkt med saker som fönsterplacering, entré och rumsfördelning. Saker som efter otaliga trender och ommöbleringar har fallit i glömska.

– Olika trender får ibland styra för mycket och det är inte alltid det passar in i huset. Under åren som gått har dessutom olika medietyper efterhand krävt mer utrymme. Men i stället för att gallra och byta ut, lägger biblioteken till och det blir mer och mer saker i rummet.

– Det är heller inte ovanligt att biblioteken fylls av saker människor välvilligt skänkt och som de tycker passar på biblioteket. Saker som av ren snällhet får vara kvar i det oändliga. Till slut blir biblioteken som en loppmarknad.

För vem och varför

Liksom Else Österberg och Petra Trobäck, är Eiler Janssons övertygelse att biblioteken ska låta sig präglas av lokalsamhället, att det är där man ska börja om man vill förändra. Ett av hans tips är att ta hjälp av kommunens statistik och uppgifter om vilka grupper som bor i området kring biblioteket.

– Ofta är biblioteket inrättat efter de som jobbar där. Det viktigaste är att de inrättas för användarna.

TRE TIPS FRÅN EILER

  • Rensa och gallra så det blir överblickbart.
  • Ha inte för många olika typer av möbler, eller samla dem så det blir en viss enhetlighet.
  • Ta inte varje ledig yta till skyltutrymme och låt framförallt borden vara ifred. Och undvik skyltar med förbud. Ingen ser dem och de skapar bara en dålig stämning.

Else Österberg
Bild: Håkan Linder

Else Österberg Verksamhetsutvecklare i Slöjd och Konsthantverk, Region Blekinge

– Jag upplever att många bibliotek är väldigt lika varandra. De är stela och tillrättalagda och de flesta är uppbyggt kring personalens struktur. Ingen har tänkt på besökaren och låntagarens väg, säger Elsa Österberg som har erfarenhet av att tidigare ha jobbat som dekoratör inom butiksvärlden och präglad av att tänka och göra saker för besökarna.

– Jag har användarperspektivet med mig, hur man som besökare känner sig välkommen och vilken den första upplevelsen är.

Lokal prägel

I projekt Kreativa Rum jobbade Else Österberg med filialbibliotek på mindre orter. För henne var det självklart att utgå från lokalsamhället och låta biblioteken prägla det som finns nära. I sitt arbete träffade hon barngrupper, lokalbefolkning, föreningsverksamhet och företag på orten för att prata om bibliotekets roll i samhället.

– Det kan bli helt galna idéer som kommer fram, men våga tänka att alla bibliotek inte måste vara lika. Våga vara lokal ,och det går utmärkt att förändra och få nytt genom att fixa till det gamla.

Rädsla

När Else Österberg började jobba med bibliotek trodde hon att alla bibliotek, likt butikskedjor, hade ett koncept att förhålla sig till. Snart förstod hon att likheterna handlar om en upplevelse av att inte våga förändra.

– En del tycker ju om att det ser ut som det alltid gjort, de kanske inte förväntar sig något annat. Man blir hemmablind och reflekterar inte över det arv man förvaltar. Kanske handlar det också om tidsbrist eller om ansvar och arbetsbeskrivning.

– Det är svårt att förändra. Både känslomässigt och praktiskt. Det handlar till stor del om föreställningar och förväntningar av vad ett bibliotek är.

TRE TIPS FRÅN ELSE

  • Ha ett kundtänk och ta låntagarens väg in i biblioteket.
  • Rensa och gallra.
  • Gör rummet flexibelt och våga utmana, testa och se med andra ögon.

Author Description

Helen Andersson

Helén Andersson, Journalist
helen.andersson@noll27.se
0702 153616

Västra Götalandsregionen Förvaltningen för kulturutvecklng

Postadress

Regionens hus
405 44 Göteborg

Besöksadress

Bergslagsgatan 2
411 04 Göteborg

Telefon

031-333 51 00 (växel)
010-441 42 00 (växel)

E-post

redaktionen@noll27.se
Tillgänglighet