Vuxna i Lärande, ViL, är ett projekt som startade i Göteborg 2003 under namnet Vidare lärmiljöer. Sedan dess har projektet ändrat form och är numera ett samarbete mellan kulturförvaltningen samt Arbetsmarknad och vuxenutbildningen i Göteborg. På nio folkbibliotek runt om i staden kan vuxna studerande med annan än svensk bakgrund ta del av flera olika slags aktiviteter för att öka sina möjligheter att komma in i det svenska samhället.
– Under sommaren har vi haft digitala språkkaféer på grund av corona, men nu börjar folk hitta tillbaka till biblioteket vilket är jättekul. Vi försöker arrangera aktiviteter som går att genomföra utomhus, men förra veckan vräkte regnet ner och då hade vi möjlighet att låna folkhögskolans lokaler härintill, berättar Mattias Reuterberg. Han är ViL-samordnare och bibliotekarie på Biskopsgårdens bibliotek på Hisingen i Göteborg.
Det är en fredag eftermiddag i oktober och i dag är vädret med oss. Det är krispigt, klart och lite kyligt. Under dagen har Mattias och kollegorna Tina Tornsvala och Malin Iburg förberett dagens träff – en poängpromenad med tema Nobelpristagare i litteratur, veckan till ära.
– Jag var ute under förmiddagen och hängde upp frågorna längs en rutt i området. Jag räknar med att promenaden tar ungefär en och en halv timma, så det tar ju lite tid att förbereda men frågorna brukar vara riktiga icebreakers, säger Mattias.
Bortåt femton personer har hittat till poängpromenaden. Vissa är uppenbart stammisar, medan andra är på sitt första besök i Biskopsgården. En stor anledning till att verksamheten blivit så etablerad är tack vare språkkafét, tror Mattias.
– Det vi har märkt här i Biskopsgården är att när ett språkkafé väl fått igång verksamheten, och det kan ta lång tid, så byggs det upp en kärnverksamhet med en stor grupp trogna besökare. Nya deltagare tillkommer medan andra försvinner, men kärngruppen kvarstår och fungerar som en stående referensgrupp.
Arbetsmarknaden
De nio bibliotek i staden som erbjuder ViL är placerade i områden där det bor många som deltar i SFI, svenska för invandrare och finns i Hammarkullen, Hjällbo, Angered, Västra Frölunda, Biskopsgården, Lundby, Världslitteraturhuset i Gamlestaden, Hisings Backa och Bergsjön.
– Våra grupper är öppna för alla men i och med att projektet finansieras av Arbetsmarknad och vuxenutbildningen i Göteborg, är vår prioritet att nå personer som befinner sig långt ifrån arbetsmarknaden. Men de som besöker språkkaféet kan ha väldigt blandad bakgrund, från de som är alldeles pinfärska i Sverige till de som har universitetsutbildning och vill ta till sig ett nytt språk. Vi får navigera så att alla får ut något av träffarna, berättar Mattias.
En rad aktiviteter
I dag kan den som vill få delta i en rad olika aktiviteter. Om man vill komma igång med sina studier finns till exempel workshops i studieteknik, läxhjälp och tillgång till studiedatorer, men man arrangerar även lättlästa bokcirklar och filmklubbar samt yrkes- och studievägledning. Vissa ViL-bibliotek har också workshops i källkritik där deltagarna får lära sig om fake news, filterbubblor och testa olika verktyg för att granska källor.
– Vi har dels samarbetat med utbildningsanordnare i staden, både på plats i biblioteket och på utbildningarna. Vi har också arbetat med integrationscentrum och deras klasser och haft prova-på-bokcirkel för att visa hur biblioteken fungerar. Det gör vi till stor del för att marknadsföra projektet och verksamheten. Innan corona erbjöd vi även individuell studiehandledning, men nu försöker vi rikta oss till fler för att nå fler. Då är det viktigt att vi försöker lyfta det informella och kravlösa, det icke skolmässiga sättet att lära på. Så vi har nog rekryterat många från skolorna, det tror jag.
Deltagare från hela världen
Träffarna kan sammanfattas i de tre s:en: språk, socialt, samhällsinformation.
– Allra helst vill vi ha med alla beståndsdelarna i de samtal vi för med deltagarna, förklarar Mattias.
Dagens poängpromenad är en del i ett nytt sätt att arbeta med de här träffarna då man satsar på att ses utomhus. Just biblioteket i Biskopsgården har förmånen att ha en folkhögskola vägg-i-vägg vars stora lokaler står tomma under eftermiddagar och kvällar.
– Men det är inte alla bibliotek förunnat att ha tillgång till sådana här ytor. Förutsättningarna ser olika ut, vilket är synd. Man vill ju ge en jämlik service där behoven finns. Det är också en grej vi funderar mycket på nu med de digitala satsningarna. Vilka är det vi inte når, funderar Mattias.
Samtidigt verkar de ha nått väldigt många som de i normala fall inte når i sina samtal. Vilket också är en konsekvens av internet och sociala medier, där de digitalt träffar långväga besökare.
– Det har varit helt otroligt. Vi har haft deltagare från bland annat Kanada och Filippinerna, folk som har någon koppling till Sverige som har hittat till våra Språkkaféer nu när de har suttit i lockdown och har haft tid att hänga vid sina datorer.
Omställning under corona
Det har onekligen varit ett annorlunda år där en stor del av den verksamhet som tidigare bedrevs på olika platser numera flyttat till internet.
– Nu har vi skapat egna kanaler på Facebook, Instagram och Youtube, tidigare fanns de via respektive ViL- bibliotek. På Youtube hittar man lätta boktips, digitala språkkaféer och lättlästa bokcirklar.
Göteborgs stad satte stopp för all programverksamhet i mitten av mars, fortsätter Mattias. I och med andra vågen ser det ut att dröja innan de restriktionerna luckras upp. Han ser ändå att den här perioden varit bra på vissa sätt.
– Vi har exempelvis börjat se på kortfilm digitalt på Facebook. Biblioteken i Backa och Hammarkullen har skapat en grupp där de kommer att ha en filmklubb på måndagar. Våra besökare börjar förvisso hitta tillbaka till biblioteken, men det innebär också att vi inte längre har tid att spela in exempelvis boktips på Youtube. Men det var en väldigt bra tid för oss att få testa de här grejerna och nu försöker vi skapa rutiner för de nya verksamheter som vi skapat. Man vet inte hur länge pandemin pågår och vi vill gärna vara beredda.
FAKTA
Projektet har funnits sedan 2003, då under namnet Vidare lärmiljöer och kom till som ett svar på ökade behov av biblioteksservice för vuxenstuderande efter 90-talets kunskapslyft.
BILD: Ann-Charlotte Rugfelt Ferm
Author Description
