Han pratar fem språk, men har varit tystlåten stora delar av sitt liv eftersom han gillar att lyssna. Läsambassadören Bagir Kwiek kallar sig aktivist och är besjälad av att skapa förändring, inte minst för romerna.
– Kommer du ihåg? Brukade du också gömma dig bakom de här betongfundamenten?
Vi är på Rymdtorget i stadsdelen Bergsjön, en av Göteborgs nordöstra förorter. Både Bagir Kwiek och jag växte upp här, nu går vi på Memorylane, två bergsjöbarn och minns hur vi brukade gömma oss bakom kyrkan, vi minns fredagskvällarna i kyrkans källare med pingisturneringar och filmvisningar. Och jo, jag brukade också gömma mig bakom betongfundamenten.
Blivit förorten trogen
Bagir Kwiek föddes i Kosovo, som barn nummer tre i en syskonskara bestående av sju barn. Familjen, som har romskt ursprung flydde till Sverige 1972. Då var han ett år. Den första tiden bodde familjen i ett flyktingläger i Flen.
– Där stannade vi kanske i två år innan vi skickades till Göteborg. Vi har ett tidningsurklipp där mina föräldrar tackar kungen för att de fick stanna i Sverige, mina första minnen är från Bergsjön.
Han bor kvar i förorten, i stadsdelen Kortedala precis på gränsen till Bergsjön. Han känner sig trygg här, känner alla. Har aldrig fått en dålig blick från någon i något av gängen. De jobbar sig inte på bergsjöbor, menar han. Om någon skulle hoppa på dig är det någon utifrån. Men hur mycket han än trivs i stadsdelen är det inget aktivt val att bo kvar i orten.
– För min egen skull skulle jag aldrig flytta härifrån, mer för barnens skull. Möjligheterna att flytta härifrån finns dock inte, jag älskar Bergsjön men bor i en trea på 63 kvadratmeter. Vi bor trångt men hur gärna jag skulle vilja så kan jag inte köpa en villa. Jag är nog den fattigaste läsambassadören någonsin. Jag har funnits i kronofogdens register sedan jag var tio år. På den tiden skrev man över bilarna på barnen så allt mitt överskott går till kronofogden. Klart jag skulle vilja bo i en femma i Haga, men jag får klara mig. Tur att jag trivs så bra.
Läsambassadör
I december 2019 utsågs Bagir till landets nya läsambassadör, den femte i ordningen och efterträdde därmed Johan Anderblad. Uppdraget löper till och med 2021 och hans främsta fokus är minoriteten romer.
– Det är otroligt skönt att börja jobba med ett helt nytt kapitel i den romska, svenska historien där vi pratar om litteratur och författare, presenterar den för både majoritetssamhället och för romer. Vi vänder verkligen blad och det känns så skönt att kunna jobba på ett annat sätt, att få visa en annan sida av romerna som varit så okänd. Många kände igen Katitzi men inget mer. Framförallt är det viktigt att lyfta romska ungdomar så att de får veta att det finns romska författare, att våra berättelser är värda att skriva ner. Det är som att vi tar kontrollen att själva berätta om oss och för oss, tycker han.
Tidigt utkristalliserades det sig hur han vill arbeta som läsambassadör. Bagir utvecklade något som han kallar de tre spåren.
– Biblioteken kan ansöka om att bli läsambassadörer. Flera har redan gjort det och det är väldigt glädjande och ett viktigt steg för biblioteken. Inte bara för att biblioteken uppfyller sitt uppdrag kring att synliggöra minoriteter i Sverige. Det är även en symboliskt viktig handling för att visa att romer och övriga minoriteter i landet är en del av vår gemensamma historia.
Det andra spåret innebär att lyfta romska förebilder.
– På läsambassadörens hemsida bjuder jag in gästbloggare som skriver en text där de lyfter en ny förebild varje månad. Det tredje spåret handlar om att jag vill starta författarverkstäder i Stockholm, Göteborg och Malmö. Förhoppningen är att det ska leda till att ungdomarna som deltar ska nedteckna romska historier för en antologi.
Om språket och kulturen
Romernas historia finns inte nedskriven eftersom många genom historien inte kunnat läsa eller skriva. Det gör att den romska historien är sårbar och flyktig vilket betyder att den nu är ännu viktigare att nedteckna.
– Vår historia är lika lång som ett minne, för varje generation försvinner något med minnet så romska författare är otroligt viktiga. Inom min romska identitet upptäckte jag tidigt att språket var viktigt. Språket betyder mycket för oss, hur du pratar och hur du uttrycker dig. Vi har en muntlig historia och då är det viktigt att du är en bra berättare, så det upptäckte jag väldigt tidigt. Men jag har varit tystlåten stora delar av mitt liv, jag tycker om att lyssna, berättar han.
Att lyfta romska författare och visa bredden är ovärderligt, tycker han. När Bagir tittade på sitt uppdrag som läsambassadör föreslog han därför att man inte bara skulle titta på romsk litteratur i Sverige utan rikta blicken utanför landets gränser också.
– Romer finns i hela världen. Hur ser det ut med romska författare i Europa exempelvis? Då fick vi plötsligt ett mycket större utbud eftersom man har lång tradition av romska författare i många andra länder. I Sverige började det ganska sent och då främst med familjen Taikon där det var Katarinas farfar som började berätta. Mateo Maximoff föddes i Spanien 1917 och var den första romska författaren jag läste, en fantastisk romsk författare som skrev om romer under första världskriget. Bronislawa Wajs är en annan författare som betytt mycket och kan beskrivas som den romska poesins moder och dessa lyfter jag på läsambassadörens hemsida.
Romer fortsatt utsatt grupp
Trots att vi skriver år 2020, snart 2021, är romerna fortfarande en marginaliserad minoritet. Antiziganismen finns fortfarande och sker inte i det fördolda som en del annan rasism.
– Antiziganism är den enda rasismen man inte har tagit itu med. Det är fortfarande en accepterad form av rasism och drabbar romer i hela värden. Diskrimineringsombudsmannens rapporter visar hur romer blir behandlade. Hur fräcka och fula människor kan vara mot romer.
Själv har han mötts av utanförskapet så gott som hela livet och har egna erfarenheter av antiziganism.
– Jag är väldigt kritisk till hur folk reagerade när de visste var jag kom ifrån till skillnad från hur de reagerade innan de visste varifrån jag kom. Då såg de på mig med avsky och behandlade mig helt annorlunda. Det fick mig att ställa en hel radda obehagliga frågor. Ett tag skyller man på sig själv, att det är ens eget fel att man är rom, men det går över. Det är inte fel på mig det är fel på samhället, säger han.
Språket som aktivism
Bagir var mobbad och utfryst under delar av skoltiden. När han började på högstadiet träffade han en kurator som uppmuntrade honom att skriva.
– Med min misstänksamhet mot auktoriteter i samhället så berättade jag inte allt för henne, men hon sa att det är bra om du skriver och uttrycker dina känslor och föreslog att jag skulle skriva dagbok. Jag började göra det och tyckte om det, så jag fortsatte att skriva.
Han började träna, växte till sig och började slå alla som gav sig på honom. I honom hittade andra mobbade någon som gav beskydd. Så småningom slutade han att slåss. Istället blev språket hans vapen. I dag kallar han sig aktivist.
– Jag brukar säga att gränsen mellan aktivist och terrorist är hårfin. När jag tänker på alla de arbeten jag har haft, så om det är någon roll som jag har känt mig riktigt bekväm i så är det i rollen som aktivist. I min värld är aktivisten någon som uppmärksammar att något är fel och vill göra något åt det. Min drivkraft är att ändra något som hela min själ skriker är fel, att jag inte kan släppa det, berättar han.
Bagir har tidigare medverkat i en antologi och har även skrivit en sagobok tillsammans med Monica Hirsch. Nu håller han på med en vuxenroman som sträcker sig tusen år tillbaka och berättar den romska historien.
– Den utgår från romska legender som jag fick höra som barn, men är baserad även på verkliga händelser. Jag hoppas att den blir klar inom ett och ett halvt år. Jag fick skrivkramp i somras och haft en paus från skrivandet. Det är otroligt roligt men samtidigt svårt att skriva hemma. Jag har en femåring som är pappig och sitter på mina axlar när jag skriver samtidigt som tonåringarna bråkar. Så just nu är det en jätteutmaning att få något gjort.
FAKTA
Namn: Bagir Kwiek
Yrke: Författare, redaktör och aktivist.
Har tidigare gjort: Startade Romska rådet, har arbetat som samhällsvägledare på Romano Center i Göteborg, den prisade utställningen Vi är romer! på Göteborgs stadsmuseum. Tillsammans med Monica Hirsch har han skrivit sagoboken Det var en gång det som inte var som kom ut 2013. Bagir har också arbetat med dokumentation kring romska vittnesmål från Förintelsen och medverkat i antologin Den ohörda historien: romska och resandeberättelser.
Aktuell som: Läsambassadör till om med 2021
Author Description
