»Om vi planerar en fysisk miljö utifrån vuxnas perspektiv kan vi vara ganska säkra på att det inte blir bra för barn. Om vi däremot planerar med barns perspektiv kan vi vara ganska säkra på att det ur nästan alla aspekter är bra för alla.«
Det är arkitekten och ljusdesignern Jonas Kjellander på Sweco som säger detta. Han har ägnat de senaste 25 åren åt att specialisera sig på barnperspektivet i lärmiljöer, och menar att detta också är en bra utgångspunkt när man planerar ett bibliotek.
– Barn är ingen specifik intressegrupp med speciella särintressen som skiljer sig väsentligt från alla andra. Behoven liknar i det mesta allas våra behov, men blir tydligare genom deras perspektiv.
Ljusmiljöer
Belysning och ljus måste integreras med hur vi möblerar och använder bibliotekslokalen. Både vuxna och barn ska kunna sitta enskilt med en bok, men barn deltar också ofta i gemensamma högläsningar. Och vare sig det kallas poesiafton för vuxna eller sagostund för barn är det i grunden samma sak.
– Platsen för detta kan man definitivt optimera såväl ergonomiskt som belysningsmässigt och ljudmässigt. Det handlar om kommunikation och om det goda samtalet och jag brukar säga att ge mig en bra belysning så att jag kan höra. Och belysningen måste vara både funktionell och snäll mot ögonen, samtidigt som den kan vara stämningsskapande och stödja orden, säger Jonas som i det sammanhanget vill varna för en generell belysning likt den som ofta finns i skolan.
– Den duger inte till något, inte ens till städning. Och tyvärr måste jag konstatera att många av de miljöer barn vistas i har undermålig belysning.
Barnperspektiv
I modern belysning är bländning ofta ett stort problem eftersom äldre armaturer inte är anpassade för nya, mer effektiva ljuskällor. Och ju äldre vi blir desto känsligare för bländning blir vi. Men, säger Jonas, barn är mer utsatta och det är något av det viktigaste att tänka på när det gäller biblioteksmiljöer för barn.
– Jobba mer med belysning som är integrerad i möblerna och som kan anpassas till barnens höjd och bli bländfri, säger han och uppmanar alla att gå ner i barnhöjd i ett rum med artificiellt ljus.
– Du kommer att bli förskräckt över vad du upptäcker. Och ska barnet dessutom kommunicera med en vuxen och måste lyfta blicken, ja då ser de oftast i princip bara en mörk siluett.
Största misstaget
Vi omges av olika typer av ljus som dagsljus och artificiellt ljus. Att dagsljus och elljus samverkar menar Jonas är viktigt, inte minst på bibliotek i ofta djupa lokaler som kräver elljus även på dagtid.
– Ljuset har en enormt stor inverkan på oss. Det påverkar stämningen och därmed vårt beteende. Det största misstag de flesta gör när de ljusplanerar är att köpa snygga lampor istället för att tänka ljus, man installerar tekniska lösningar istället för ljusmiljöer. Man måste kunna variera belysningen individuellt och i tid, plats och rum. Barn vill ofta dämpa belysningen där vuxna vill öka. Och att variera ljuset efter aktivitet och behov, det fattar de direkt, medan vuxna ofta av slentrian tänder allmänbelysningen.
JONAS TIPSAR
Även små nivåskillnader i rummet skapar trygga lagom avskilda platser med överblick.
Undvik bländning.
Använd ljus för att bilda rum i rummet.
Installera ljusinstallationer som går att efterjustera och anpassa.
Variera belysningen efter behov och funktion.
Tillåt dagsljuset smitta av sig på stämningen inomhus.
Tänk på ljus i form av kvalitet istället för kvantitet.
Author Description
