För att få fart på läsandet hos barn och unga har regeringen beslutat om flera nationella insatser. Tre av dem ska genomföras av Kulturrådet – att inrätta ett läsråd, starta ett läsfrämjandelyft för folkbiblioteken och att bygga ut samarbetsprojektet Bokstart.
I den senaste kulturbudgeten avsatte regeringen pengar till Läsdelegationens förslag på hur alla barn och unga ska få samma förutsättningar att uppnå fullgod läsförmåga och ökad läslust. Nu är arbetet i full gång på Kulturrådet med att verkställa tre av förslagen.
Det ena är ett läsråd som ska samordna olika delar av samhället för att titta på var behovet av läsfrämjande insatser för barn och unga är som störst.
– Läsrådet ska samla in forskning och uppföljningar av projekt för att se hur det läsfrämjande landskapet ser ut. Men det ska också initiera nya studier, berättar Lotta Brilioth Biörnstad, enhetschef på Litteratur och bibliotek på Kulturrådet.
Vid intervjun med Lotta har det bara gått två dagar sedan Kulturrådet lämnade sitt förslag till regeringen på hur läsrådet ska organiseras. Förslaget är att det ska bestå av sex personer plus en ordförande. Alla sju ska sitta på positioner på myndigheter eller i organisationer där de genom sitt inflytande kan stödja läsfrämjande insatser. Rådet ska också knyta till sig olika nätverk.
– Det finns många nätverk inom läsfrämjande idag och en del av rådets uppdrag blir att koppla ihop dem så att de får en dialog med varandra. Det behövs en samverkan mellan olika professioner och organisationer så att de kan lära av varandra, säger Lotta.
Ta fram en årlig rapport
Varje år ska läsrådet ta fram en rapport som visar hur läget ser ut och vilka läsfrämjande insatser som behövs. Bland det första att göra är en nulägesbeskrivning och samla ihop data så att det sedan ska gå att mäta effekterna av nya insatser.
Ledamöterna kommer att utses av regeringen, och tills det är gjort förbereder Kulturrådet sig genom att bland annat rekrytera en kommunikatör som ska arbeta med läsrådet.
Parallellt har Kulturrådet fullt upp med sina övriga två uppdrag, att starta ett läsfrämjandelyft för folkbiblioteken och att bygga ut Bokstart.
Syftet med läsfrämjandelyftet är att kompetensutveckla bibliotekarier inom litteraturförmedling och läsfrämjande. Återigen ligger fokus på barn och unga, men också på personer med funktionsnedsättning eller läsnedsättning. Rekrytering av personal pågår för fullt och innan behoven har kartlagts kan Lotta inte svara på vilken typ av kompetensutveckling det kommer handla om.
– Vi för en dialog med Föreningen för regional biblioteksverksamhet som är tydliga med att vi först måste analysera vilka behov som är mest angelägna innan vi sätter ihop kurser. Vi kommer också att ha dialog med företrädare för folkbibliotek och med Kungliga biblioteket, förklarar hon.
Ska se över bidragen
Det tredje uppdraget, Bokstart, började som ett försöksprojekt redan 2015. I samarbete med barnhälsovården och förskolor har biblioteken bland annat sökt upp föräldrar för att uppmuntra till läsning för små barn. Syftet är att tidigt stimulera barnens språkutveckling. Nu ska satsningen bli långsiktig, berättar Lotta.
– Vi gjorde en uppföljning i höstas som visar på vilka olika sätt som biblioteken, barnhälsovården och förskolan har bedrivit Bokstart. Nu ska vi jobba vidare med riktlinjer och se över bidragen så att Bokstart kan utvecklas och spridas till fler kommuner.
Text: Paula Isaksson
Author Description
