I Täby har biblioteken satsat mer än någonsin på digitala aktiviteter för barn under pandemin. Det blir ett sätt att hålla kontakten med dem som annars brukar besöka biblioteket, säger filialföreståndaren Linnéa Björkman som ägnar delar av sin tjänst åt digital utveckling. Populärast är sagostunderna med upp till 1 500 visningar.
Sedan pandemin startade har många bibliotek varit mer kreativa än någonsin och håller kontakten med sina unga besökare genom alla möjliga kanaler. På Täby bibliotek är 20 procent av filialföreståndaren Linnéa Björkmans tjänst avsatt för digital utveckling sedan januari i år.
– Att det är en uttalad och fast del av min tjänst visar att man tar det här med digital utveckling på biblioteket på allvar och det tycker jag är jättebra. Vi har också en aktiv MIK-grupp i organisationen, säger hon.
Redan innan pandemin körde biblioteket både kodskolor för barnen där de fick lära sig enkel programmering och animationsverkstäder där de kunde göra stop motionfilmer på Ipads. 2014 startade man också en Youtube-kanal med bland annat boktipsserien Bibliotekarier på vift. I första avsnittet simmade Linnéa fjärilssim i en lokal sjö och tipsade om boken Flyt som en fjäril, stick som ett bi av Elin Nilsson.
– Det var väldigt kul men nu har vi tyvärr inte haft tid att göra det på ett tag. Men det som är så bra med Youtube är att materialet ligger kvar där och är sökbart. Till exempel är det fortfarande många som tittar på vår första digitala sagostund som vi lade ut för ett år sedan.
Ett sätt att hålla kontakten
Den första sagostunden är idag uppe i cirka 1 500 visningar och den näst mest sedda av bibliotekets videor. För att försöka behålla kontakten med barnen som brukar komma till biblioteket skickades länken ut till alla förskolor i Täby.
– När de kommer tillbaka känner de förhoppningsvis fortfarande igen oss trots att de inte har varit på biblioteket på ett år. Den personliga kontakten med barnen är väldigt viktig och något som vi inte vill missa.
Men det gäller att ha koll på upphovsrätten, varnar Linnéa. För att få använda sig av text och bild i det digitala rummet måste biblioteket söka tillstånd från upphovspersonen – vilket flera bibliotek missade i början. Täby bibliotek har löst det genom att dels fritt berätta folksagor, dels låta kollegan och författaren Anna Dunér läsa ur sina egna böcker om Emilia.
Även de minsta har fått sitt under pandemin. En gång i månaden kör Linnéa digitala bebisstunder, i direktsändning.
– Det brukar vara två till tio vuxna med bebisar varje gång och det är ganska lagom för att få till en dialog. En enkät som vi skickade ut visar att alla är jättenöjda, några har till och med uttryckt att det har varit över deras förväntan. Så det är jättekul.
Digitala bokprat
Under sportlovet testade Linnéa och hennes kollegor också en GPS-quiz, en digital tipspromenad utomhus. Startpunkten var i bibliotekens entréer där barnen eller deras föräldrar fick information om hur de kunde logga in på sina mobiler. Sedan
följde de en digital karta med frågor som dök upp längs vägen. Ett antal veckor senare, under påsklovet, ordnades en liknande aktivitet och dessutom ett digitalt escape room med Harry Potter-tema. Där fick barnen lösa olika typer av uppgifter för att så snabbt som möjligt ta sig ut ur en källare.
– Det var väldigt poppis så det ska vi testa igen i sommar, säger Linnéa.
Innan pandemin brukade klasser från skolorna i Täby komma regelbundet till biblioteket på bokprat. Nu har praten också flyttat in i det digitala rummet och körs live.
– Från början hade vi inspelade bokprat och det var kul för jag tycker om att klippa. Jag lade in ljudeffekter och bilder, något som kan ta lite tid när man är ovan men efter några gånger går det ganska fort. Sedan har man ju en bank av bokprat som kan användas igen. Men fördelen med att köra live är att det blir mer interaktion med eleverna.
Inget är på liv och död
Idéer verkar inte saknas och enligt Linnéa handlar det bara om att våga testa. Inget är på liv och död, utan om saker går fel lär man sig alltid något. I rollen som kontaktperson för expertnätverket för barn- och ungdomsbibliotek på Svensk biblioteksförening har hon också upplevt att det är ganska typiskt bibliotekspersonal att vara snabba med att testa nytt.
– Samtidigt har vi pratat om att vi inte får vara för snabba med att köpa in saker utan att det måste finnas en tanke bakom. I min organisation har vi jobbat väldigt mycket med att tänka efter mer före, varför gör vi det här och vad tror vi att det kommer leda till? Man ska inte bara ta in tekniken för teknikens skull utan måste ha ett mål med allt.
Text: Paula Isaksson
Bild på Linnea Björkman: Privat
Author Description
