Årsringar berättar om läsningens och bokens tillstånd

Under de senaste decennierna har mycket förändrats i våra medievanor. I rapporten Läsandets årsringar har litteratursociologerna Johan Svedjedal och Anna Nordlund tagit ett helhetsgrepp om utvecklingen och frågat sig vad som händer med den tryckta bokens ställning och läsförståelsen hos barn när nöjesläsningen får konkurrens från andra medier.

På uppdrag av Svenska Förläggareföreningen har Johan Svedjedal och Anna Nordlund gjort en djupdykning i tidigare studier kring våra medie- och läsvanor. Syftet är att ge en bild av läsningens aktuella tillstånd i Sverige, och statistiken talar sitt tydliga språk. Under de senaste 25 åren har andelen personer som dagligen tar del av litteratur påtagligt minskat, främst bland yngre personer.

– Bilden blev entydig och skrämmande. För mig blev det viktigt att ta reda på varför det har blivit så här och vad man kan göra åt det, säger Anna, docent i litteraturvetenskap och lektor i didaktik vid Uppsala universitet.

Sifrorna som hon oroas över kommer bland annat från Pisa-undersökningen 2018. Den visar att 40 procent av Sveriges

15-åringar tycker att läsning är slöseri med tid. Vidare svarar 57 procent att de läser bara om de måste. Istället lägger barn och unga gärna tre till fyra timmar per dag på nätaktiviteter på sin fritid.

– Tid som skulle kunna ägnas åt läsning försvinner till internet. Tidigare pratade man om slukaråldern som infaller i nio till tolvårsåldern och som är så viktig för att få upp läsflyt och läslust, men den finns inte längre. Själv minns jag att jag nästan inte gjorde annat i den åldern än satt hemma och läste bok efter bok, säger Anna.

Hur mycket barn och unga läser beror till stor del på sociokulturella faktorer som föräldrarnas läsvanor, hur många böcker det fnns i hemmet och attityder i kamratkretsen. Likaså spelar skolan en viktig roll, liksom biblioteken, menar Johan som själv en gång i tiden utbildade sig till bibliotekarie, men direkt efteråt fastnade i forskningsvärlden och nu är pensionerad professor i litteraturvetenskap från Uppsala universitet.

– Det har väldigt stor betydelse vilka resurser och incitament som biblioteken har att arbeta med litteratur. Biblioteken är jätteviktiga för utvecklandet och vidmakthållandet av läsandet. Det handlar inte bara om att göra en färdig läsare utan sedan måste läsandet uppmuntras, förklarar han.

Ljudböckerna har gått om tryckta böcker

I rapporten har Johan specifikt ägnat sig åt att försöka ge perspektiv på bokens och litteraturens ställning under de senaste decennierna. Bland annat beskriver han hur den fria prissättningen på böcker som kom på 1970-talet öppnade för nya kanaler för handel med böcker, som bokklubbar och varuhus. Kommersialiseringen ledde också till att deckare och annan underhållningslitteratur, som chick lit och science fiction, slog igenom.

– Förlagen ville gärna få till böcker som sålde i stora upplagor och då låg genrelitteraturen nära till hands.

Från millennieskiftet har svenska deckare ökat kraftigt i den bästsäljande pocketutgivningen och lånas ut för fullt på biblioteken. Enligt Johan, som stödjer sig på kollegan Karl Berglunds forskning, kan man nästan säga att genren har övertagit vardags- och äktenskapsskildringarna från annan litteratur. Många deckarförfattare har också fått kommersiella genombrott utomlands. En del av dem skriver till och med primärt och direkt för den globala marknaden.

Ett annat genombrott är ljudböckerna som redan för fera år sedan passerade försäljningen av fysiska böcker.

– I hög grad är ljudbokslyssnandet något som läggs till läsandet av tryckta böcker, något som man gör när man inte kan sitta ner. Medan de tryckta böckerna i princip står still går ljudböckerna uppåt och mycket tyder på att det är en trend som kommer att fortsätta, säger Johan.

I mitten av augusti kom Svenska Bokhandlareföreningens och Svenska Förläggareföreningens sammanställning som visar att bokförsäljningen har ökat med 10,2 procent under första halvåret 2021. Men det är ljudböckerna som står för den största ökningen, dubbelt så mycket som de tryckta böckerna.

Strömlinjeformad barn- och ungdomslitteratur

Även utgivningen av barn- och ungdomslitteratur har exploderat de senaste decennierna. Det kan tyckas positivt, men enligt Anna är mycket av litteraturen som kommer ut strömlinjeformad.

– För att locka barn att läsa är det viktigt att litteraturen är spännande och har stor variation. Men idag är det mycket same, same, förlagen har blivit som stora litteraturfabriker med en otrolig följsamhet gentemot säljande trender. Det gäller även vuxenlitteraturen om än inte lika mycket.

Dessutom oroas Anna av att cirka 40 procent av kapitelbokutgivningen utgörs av lättlästa böcker.

– De har blivit ifrågasatta inom läsforskningen, det är inte självklart att lättlästa böcker stimulerar läsförmågan och läsmotivationen. Man har också pekat på att det fnns en risk för överanvändning av lättlästa böcker i undervisningen.

– Parallellt pågår det en utveckling där texterna i bilderböckerna blir allt kortare. Det gör att utrymmet för den sociala läsningen som behövs för att få upp läsintresset, och det viktiga samtalet kring böcker minskar, konstaterar hon.

Pisa visar att barn och unga i Sverige är mycket mer negativa till läsning än barn i andra länder. För att få svar på varför har Anna tittat på forskning i hur skolor runt om världen undervisar om läsning och litteratur. Bland annat har hon sett att skolorna i de länder där barnen läser mycket har behållit traditionen av den sociala, gemensamma läsningen. Svenska skolor satsar istället på individuell läsning, där eleverna har sin bänkbok som de läser tyst i. Lärarna i Sverige ägnar också mindre tid än sina kollegor i andra länder åt att samtala med eleverna om böcker.

– Det har förekommit väldigt lite sådant som att identifiera huvudbudskap i böcker och att eleverna får beskriva stil och struktur, framför allt i de lägre årskurserna. När de har kommit upp i gymnasiet har det blivit lite mer, men då är eleverna inte alla gånger förberedda och har tappat intresset för litteratur, säger Anna.

Dessutom har antalet undervisningstimmar i svenska språket gått ner, och många skolbibliotek saknar personal som kan matcha olika typer av läsare med olika typer av böcker.

–Men nu har skolbiblioteksutredningen kommit med krav på bemannade skolbibliotek och att bibliotekarierna ska samarbeta med pedagogerna. Det tror jag kan betyda otroligt mycket.

Frågor kring läsning engagerar

Rapporten har fått stor uppmärksamhet vilket både Johan och Anna ser som ett tecken på att frågorna kring läsning engagerar på många håll.

– Det görs många olika insatser nu, läsförmåga och läsmotivation är en fråga för hela samhället. För att kunna säkerställa demokratin måste vi ha en befolkning som kan ta till sig läsning och även vara källkritisk, säger Anna och Johan instämmer:

– Läsning är sedan millenier en del av den västerländska kulturen och man skulle lätt kunna förbättra den genom ytterligare stöd. Det handlar väldigt mycket om pedagogisk och politisk vilja och vilket värde man tillmäter läskunnighet och läsvana i ett samhälle.

Text: Paula Isaksson

FAKTA

Rapporten Läsandets årsringar finns att ladda ner på forlaggare.se. Där hittar man också Svenska Bokhandlareföreningens och Svenska Förläggareföreningens sammanställning av bokförsäljningen under det första halvåret 2021.