Augustpriset vill förena börs och katedral

Snart är det dags för årets nominerade till Augustpriset att presenteras. Idag är priset erkänt och prestigefullt. Men hur blev det egentligen det? Noll27 har gått bakom kulisserna och tagit reda på mer om det litterära galapriset.

På Frölunda bibliotek i Göteborg skiner ljuset in genom det stora takfönstret, trots att det småregnar utanför. Här jobbar Anna Regnéll Lewin sedan många år tillbaka. Hon är en av de många människor som bidragit till att Augustpriset får sina årliga vinnare. Förra och förrförra året deltog hon nämligen som elektor.

‒ Jag tycker att det har varit stimulerande och roligt. Det är lite stressigt bara, att man på väldigt kort tid ska ha läst böckerna. Jag har försökt gissa vilka som blir nominerade och läsa några av dem i förväg.

För när de sex nomineringarna offentliggörs av juryn i oktober är det dags för elektorerna att börja läsa. Sedan har de ungefär en månad på sig att läsa och lägga sina röster, innan Augustgalan i november.

Det prestigefyllda Augustpriset

Augustpriset delas ut av Svenska Förläggareföreningen. När det instiftades 1989 var tanken att lyfta de bästa böckerna som givits ut under året. Förläggareföreningen ville också öka försäljningen och jobbade hårt med att etablera priset.

‒ En sak vi gjorde redan från start var att i alla sammanhang beskriva priset som prestigefullt, det prestigefyllda Augustpriset. Det citerades överallt. Egentligen tar det tid innan något verkligen blir prestigefullt, men vi hade ganska hög känsla för priset från början och ville att det skulle bli aktat, berättar Kristina Ahlinder, vd för Förläggareföreningen, där hon varit anställd sedan 1995.

De var osäkra på om media skulle lyfta fram priset och annonserade i början med helsidesannonser i morgontidningarna.

‒ Jag minns också hur en av de stora morgontidningarna ringde mig och sa att »vi behöver veta vinnarna i förväg«. Vår ordförande hade sagt absolut nej. »Ja, men då kan vi inte skriva om det«. Det kändes väldigt svårt. Men den frågan har aldrig återkommit.

Kombinerar säljbarhet och kvalitet

Idag är det tvärt om. De har inte annonserat på många år, berättar Kristina Ahlinder, och media rapporterar självmant om priset. Det har på egen hand sedan länge vuxit i den prestigefyllda kostymen.

‒ Jag tror att en del av framgången är att vi har haft duktiga juryer som har åtnjutit respekt. De titlar som har blivit nominerade har tillhört de allra bästa som kommit ut i respektive kategori.

‒ Sedan är det också ett härligt pris på det sättet att det är en kombination av börs och katedral, alltså att det är hög kvalitet, men också kommersiellt gångbart.

Det har också inneburit att priset genom åren kritiserats för att vara allt för kommersiellt och att kvalitet och säljbarhet inte alltid går hand i hand. Kristina Ahlinder menar dock att tanken hela tiden har varit att kombinera de två.

‒ Vi vill att böckerna ska köpas, att människor ska läsa dem och njuta av dem. Vi vill att bokhandlarna ska annonsera och att det ska bli kommersiellt. Vår tanke har ju aldrig varit att ge pris till böcker som är viktiga, som håller hög kvalitet, men som aldrig kan nå ut, säger hon.

Ekonomin viktig att få ihop

För att priset ska kunna fortsätta sprida galaglitter över litteraturen, krävs emellertid att ekonomin går ihop. Förlagen betalar en summa för att få skicka in en bok, men den kan varken vara för hög eller för låg för att lagom många titlar ska anmälas. Samtidigt måste alla kostnader för arrangemangen, juryarbetet och allt arbete bakom kulisserna finansieras. Priset förlitar sig därför på samarbete med sponsorer. Kristina Ahlinder tror inte att Augustpriset riskerar försvinna i framtiden.

‒ Det är klart att priset kommer att finnas kvar, men någon slags ekonomi måste vi ha kring det. Vi vill ju väldigt gärna kunna bjuda på en härlig bokfest. Det är ju bokbranschens stora gala, alla är där.

Så var det dock inte förra året. I sista sekunden blev galan inställd på grund av pandemin och fick istället hållas digitalt. I år hoppas projektledaren Fanny Larsson att den ska kunna genomföras på plats i mindre skala, med de är också beredda på att ställa om snabbt om Folkhälsomyndighetens rekommendationer skulle ändras.

‒ Det är väldigt svårt att säga något definitivt, men vi hoppas kunna ha en liten gala med liten publik på plats. Precis som förra året streamar vi också utdelningarna, så vi hoppas att många tittar på sändningen hemifrån.

Laddad stämning på galan

Anna Regnéll Lewin på Frölunda bibliotek var med på galan 2019. Förväntan låg i luften, gissningarna om vilka böcker som skulle vinna, kändes nästan som vadslagningen inför ett sportevenemang.

‒ Det var nästan som på en match eller något. Jag satt bredvid en annan bibliotekarie som jag inte kände, men båda blev jätteglada och började hurra när de ropade ut vinnarna, säger hon och skrattar.

Själv skulle hon gärna delta som elektor fler gånger.

‒ Jag uppmanar alla som får chansen att vara med, för det är väldigt roligt.

 

Så går det till:
Alla förlag får nominera titlar som givits ut under året, förra året nominerades totalt 443 i de tre kategorierna fack-, skön-, och barn- och ungdomslitteratur.

En jury i varje kategori utser sex nominerade titlar. Därefter läser och röstar elektorerna.

Pristagarna presenteras vid Augustgalan i november varje år. Priset består av 100 000 kronor och en bronsstatyett.

Svenska Förläggareföreningen delar ut priset och utser juryer till de tre kategorierna. De 63 elektorerna utses av Svenska Förläggareföreningen, Biblioteksföreningen och Svenska Bokhandlareföreningen.