Under pandemin blev frågan om bibliotekens roll i en krissituation högst aktuell, och kriget i Ukraina har gett ytterligare anledning att fokusera på frågan. Svensk biblioteksförenings yngsta expertnätverk, Expertnätverket för bibliotekens roll i totalförsvaret, har märkt ett ökat intresse och en ökad oro.
– Vi har fått väldigt många nya medlemmar och vi får väldigt många frågor om informationssäkerhet, propaganda, desinformation och liknande, säger Jenny Lindmark Svedgård, kontaktperson för nätverket.
När noll27 kontaktar Jenny har kriget i Ukraina pågått i två veckor och styrgruppen för expertnätverket har nyss avslutat ett extramöten där de bland annat pratat om hur de ska hantera den rådande situationen.
Vad pratade ni om på mötet?
– Det som är speciellt nu är att alla kan ta del av kriget i nutid på så många olika sätt, och att det är mer betydelsefullt än någonsin att prata om vikten av källkritik och att arbeta mot desinformation och konspirationsteorier. Och vi landade i att nätverket vill ha en löpande och levande diskussion kring hur våra verksamheter påverkas av situationen, att vi berättar och delger varandra praktiska tips och erfarenheter. Vi har bland annat startar en ny Facebookgrupp i vilken det de senaste dagarna rasat in medlemmar i, och vi planerar att ha extra nätverksmöten där våra medlemmar kan prata med varandra och där vi kommer att bjuda in personer som kan svara på konkreta frågor.
Syftet med expertnätverket är bland annat att undersöka och öka medvetenheten inom olika biblioteksformer kring deras roll i händelse av kris eller krig. Vet alla bibliotek vilken roll de ska ha i en krissituation?
– Nej, alla bibliotek vet inte det. I nätverket finns verksamheter som spänner över en stor bredd och sorterar under olika organisationer med ibland helt olika styrdokument. Till exempel har Försvarsmaktens bibliotek en jättetydlig beredskapsplan, medan många folkbibliotek saknar styrdokument i sin kommunala biblioteksplan, och bara en handfull kommuner har inkluderat folkbiblioteken i sin krisberedningsplan.
Västerås är en kommun vi i nätverket gärna lyfter som ett positivt exempel på vad biblioteket kan ha för roll i en krissituation. Där samarbetar biblioteket med kommunens krisberedskapsansvariga och i händelse av kris eller krig kommer både det fysiska biblioteksrummet och bibliotekspersonal se till att allmänheten kan fortsätta ta del av information och myndigheters meddelande.
Totalförsvaret i Sverige består av militärt försvar och civilt försvar där offentliga myndigheter, regioner och kommuner ska samverka för att nå målen med det civila försvaret. Det vi pratar väldigt mycket om just nu i nätverket är att biblioteken kan anses ha en samhällsviktig funktion, att bibliotekens grunduppdrag tas på allvar och att bibliotekarien i en krissituation inte ska kunna lånas ut till någon annan verksamhet.
Upprinnelsen till det här nätverket är faktiskt varken pandemin eller kriget i Ukraina, utan det är vad man skriver om informationskunnighet, propaganda och desinformation i förslaget till den nationella biblioteksstrategin. Att bibliotekarien i sitt ordinarie arbete under fredstid är den som kan säkra och öka allmänhetens kunskap om det här, och på så sätt bidra till ett mer stabilt Sverige i en orolig tid.
Det är för närvarande ganska svårt att få information om situationen för biblioteken i Ukraina. Men i en artikel i Biblioteksbladet den 28 februari kunde man bland annat läsa om hur de på olika sätt stöttar det militära försvaret genom att samla ihop mat, medicin och förnödenheter till soldater och flyktingar, och att de upplåter biblioteksrummet till att laga och tillverka kamouflagenät. Tror du att svenska bibliotek skulle kunna ta samma roll i händelse av krig?
– Under pandemin såg vi exempel på hur bibliotek med 3D-skrivare tillverkade plexiglasskydd och platsförkläden till vården. Så en sådan roll tror jag är möjlig. Om det civila försvaret kan stötta det militära försvaret i Ukraina, varför skulle det inte kunna ske i Sverige?
Bild: Rebecca Eriksson
Author Description
