Varje år delar Statens Kulturråd ut produktionsstöd till kulturtidskrifter. Själva ämnet i tidskrifterna kan vara hur smalt som helst, men innehållet måste vara angeläget med fördjupning och unikt material.
Stödet till kulturtidskrifter har funnits sedan sextiotalet. Men vad definierar egentligen en kulturtidskrift? Under åren har meningarna gått isär och periodvis resulterat i häftiga diskussioner, förklarar Jan Kärrö, handläggare av kulturtidskrifter på Kulturrådet. Medan vissa har hävdat att kulturtidskrifterna ska handla renodlat om de olika konstarterna, har andra velat se dem som en plattform för samhällsfrågor och debatt.
– Kulturrådet har landat i formuleringen att en tidskrift med samhällsdebatt i vid mening räknas som kulturtidskrift. Men kommersiella tidskrifter som man ser i till exempel Pressbyrån får inte statligt stöd, inte heller organisations- eller medlemstidskrifter som bara vänder sig till sina medlemmar, säger Jan.
Många är unika
För att få ta del av Kulturrådets stöd till tidskrifter måste det finnas en redaktion bakom publikationen. Utgivningen ska vara regelbunden med flera nummer per år och innehållet ska vända sig till en allmän publik och vara relevant för de som arbetar inom området. Vidare måste varje nummer innehålla kulturdebatt eller analyser, fördjupning inom kultur och konst, och gå att prenumerera på, eller köpas som lösnummer. Upplagan eller antalet prenumeranter har ingen betydelse när stödet ska delas ut.
– Det centrala är mångfald, att vi ska täcka in så många olika områden som möjligt. Det gör att det ryms kulturtidskrifter med allt från en stor bredd av ämnen till väldigt ämnesspecifika. Många är unika genom att de har en inriktning som ingen annan har, till exempel finns det en tidskrift om museiutställningar, berättar Jan.
Fortfarande är det tryckta tidskrifter som dominerar i Sverige, men stödet går givetvis också till digitala kulturtidskrifter. Enligt Jan kom aldrig den där explosionen av nätupplagor som man förväntade sig för några år sedan.
– Det finns jättefina och bra kulturtidskrifter på nätet men de är inte jättemånga. Jag tror att poddarna delvis har tagit den roll som man trodde att de digitala tidskrifterna skulle få.
Känner sig stolt
Bidraget är avsett för produktion, distribution och marknadsföring. Till sin hjälp har Kulturrådet en referensgrupp med sju medlemmar som själva ska ha erfarenhet av journalistik och skrivande. I höstas kom bibliotekschefen Tommy Bildström med i referensgruppen vilket förde med sig att brevlådan hemma översvämmades.
– Det var nästan så att min brevbärare och min sambo började föra krig mot mig, och postombudet i Obbola klagade på att de fick fullt på sina hyllor. Själv tänkte jag att jag gjorde en jätteviktig insats, men alla var bara sura på mig, skrattar Tommy.
Förutom att Tommy är bibliotekschef i Nordmaling skriver han krönikor i lokala tidningar och debattinlägg i andra forum. När erbjudandet kom för ett år sedan om en plats i referensgruppen blev han »såklart jätteglad«.
– Jag känner mig stolt över att få vara med i den här arbetsgruppen, det här är viktiga saker som jag hemskt gärna vill jobba med.
För att det inte ska framgå vem i referensgruppen som ska bevaka vilken tidskrift får medlemmarna alla titlar skickade till sig. Därför var det inte undra på att Tommys brevlåda nästan sprängdes. Under flera månader tillbringade han helgerna försjunken i texter om olika konstarter och kulturfrågor.
– Jag ska ärligt säga att jag läste alla tidskrifter, inte bara de som jag skulle bevaka extra noggrant. Eftersom det var min första gång ville jag bilda mig en uppfattning om hur de står gentemot varandra, så jag lade ner otroligt mycket tid, säger Tommy och tillägger entusiastiskt:
– Men att läsa alla de här texterna var väldigt utvecklande för mig och riktigt, riktigt roligt. Det kändes också viktigt att ge alla kulturtidskrifter en ärlig chans.
Tar in experter
De övriga som ingår i referensgruppen är bland annat forskare, journalister, författare och kritiker. Att de är spridda över landet är viktigt, likaså att de täcker in många olika ämnen. Ibland när deras egen kunskap inte räcker till kan de ta in experter, till exempel för att se över kvaliteten på en översättning.
På två möten under hösten bedömer gruppen sedan varje enskild ansökan för sig. Aspekter som vägs in är bland annat redaktionell kvalitet, språkbehandling, formgivning och ett jämställdhetsperspektiv.
– Alla i gruppen var väldigt engagerade och otroligt kunniga, det var rakt på sak och intressanta diskussioner. Vi var också mer eniga än jag hade trott, jag hade förberett mig för att argumentera för vissa saker, men det var många som delade min uppfattning, säger Tommy.
När referensgruppen är klar med sitt arbete lämnar den ett förslag till Kulturrådet som fattar det slutgiltiga beslutet om hur stödet ska fördelas. Det händer nästan aldrig att förslaget avslås, men ibland räcker helt enkelt inte pengarna till, säger Jan.
– Medlen till tidskrifterna tas från en stor pott som handlar om hela anslaget för litteraturen, så det är klart att det görs budgetprioriteringar. Stödet är väldigt lågt, de senaste åren har vi kunnat höja det lite grann, men om man jämför över tid har pengarnas värde sjunkit.
I år delade Kulturrådet ut tjugofem miljoner i tidskriftsstöd till nittio kulturtidskrifter. Beloppen varierade från femtiotusen till närmare niohundratusen kronor. Hur mycket tidskrifterna får utgår från hur mycket de har sökt.
– Vi gör också en beräkning av vad som är rimligt för att kunna driva tidskriften och så tittar vi på hur stora ekonomiska medel de får från annat håll, säger Jan.
En källa till kunskap
Både Jan och Tommy pekar på bibliotekens viktiga roll när det gäller spridningen av kulturtidskrifter. Enligt Jan är kulturtidskrifterna både en källa till kunskap och möjligheter att öppna upp en ny värld, och därför är det viktigt att de finns tillgängliga på biblioteken.
– För den som inte är akademiskt påläst kan tidskrifterna vara en möjlighet att få ta del av något som annars är ganska slutet. Att börja bläddra i en tidskrift och hitta något som man fastnar i är fint, tycker jag. Det kan vara saker som man inte visste att man var intresserad av, det är den där upptäckarglädjen som biblioteken kan förmedla, konstaterar Jan.
Nordmalings bibliotekschef tycker att de små biblioteken ute i landet skulle ha en tidskriftshörna där vem som helst kan sjunka ner och bläddra. Men nu är frågan om Tommy kommer att köpa en större brevlåda till hösten när allt börjar om på nytt.
– Jag hoppas att tidskrifterna kommer i lite mer jämnt flöde den här gången istället för alla på en gång, säger han hoppfullt.
Text: Paula Isaksson
FAKTA
Stödet från Statens Kulturråd delas ut en gång per år och går till både tryckta och digitala kulturtidskrifter.
Kulturrådet prioriterar särskilt kulturtidskrifter som har ett internationellt perspektiv, är utgivna på, eller huvudsakligen vänder sig till, de nationella minoritetsspråken eller barn och unga. Medlemmarna i referensgruppen sitter i två år med möjlighet till förlängning med två år.
Author Description
