Ljudböckerna är på ständig frammarsch och skapar nya vägar till litteraturen. När forskaren Elisa Tattersall Wallin tittade
närmare på unga vuxnas ljudboksanvändande gjorde hon oväntade upptäckter. Bland annat att de som la mest tid på ljudbokslyssnande var unga män.
– Det var ett väldigt oväntat fynd i och med att vi har bilden av att tonårskillar inte är intresserade av böcker.
Elisa Tattersall Wallin är universitetslektor och filosofie doktor i biblioteks- och informationsvetenskap och verksam vid Bibliotekshögskolan i Borås. När hon började som doktorand 2017 ville hon forska om läsning hos unga vuxna. Samtidigt blev ljudbokslyssnandet alltmer populärt och här såg Elisa en kunskapslucka.
– Trots att ljudboken har funnits i över 100 år fanns det nästan ingen forskning kring det, vi saknar information. Jag var också väldigt nyfiken på det här med appar och prenumerationstjänster och hur det skapas nya möjligheter kring det, berättar hon.
Kan vara en lägre tröskel till ljudboken
I mars 2022 disputerade hon med sin avhandling Sound Reading: Exploring and conceptualising audiobook practices among young adults. I avhandlingen har Elisa undersökt nära 80 000 personers läsning genom prenumerationstjänsten BookBeat, och hon har gjort en intervjustudie med unga vuxna och tittat närmare på hur ljudboksapparna och dess funktioner används.
Vi är vana att läsa att kvinnor är de mest flitiga läsarna, därför väckte det förvåning när Elisa kunde se att de som lägger mest tid på ljudböcker är unga män.
– När jag tittade på prenumeranterna hos BookBeat, framkom det att de som lyssnade mest var unga män mellan 18 och 20 år. De lade 100 minuter per dag i genomsnitt, vilket var väldigt förvånande. De är inte nödvändigtvis fler som lyssnar, men de som gör det lägger mycket tid på det.
Det var ingen stor skillnad i jämförelse med kvinnor i samma ålder, de lägger 90 minuter i snitt per dag, men det var ändå ett oväntat fynd säger Elisa. Varför siffrorna ser ut som de gör kan ha en rad orsaker. En anledning kan vara att killar har en bild av att böcker är för tjejer.
– Den bilden har jag stött på. Men ljudboken ser inte ut som en tryckt bok, man kan använda sin mobil, det är en app, det är teknik och funktioner – det är något annorlunda. Det kan vara så att det är en lägre tröskel till ljudböckerna eftersom det är något annat än idén de har kring böcker, läsning och vem det är till för.
Att lyssna har blivit en del av vardagen
Vem har tid att lägga 90–100 minuter i genomsnitt per dag på ljudböcker, undrar Elisa som är förvånad över den höga siffran. Dessutom används ljudboken allra mest under dagtid på vardagar, alltså inte efter skola och jobb. Mellan klockan 17 och 20 minskar läsandet för att sedan återigen få en topp vid klockan 22. Det visade sig att ljudboken tar plats i situationer där man redan gör något annat – när man pendlar, gör hushållssysslor, tränar eller går ut med hunden.
– Det har verkligen blivit en del i vardagsrutinerna för de här unga vuxna. Dels i aktiviteter där man är i rörelse, men överhuvudtaget i sådana situationer där det är svårt att läsa en tryckt bok. När de exempelvis pendlar till skolan och behöver byta färdmedel flera gånger. Med en tryckt bok hade de kanske behövt sitta tio minuter, med ljudboken kan de använda hela tiden.
De unga vuxna som Elisa intervjuade kombinerade också sin ljudbokslyssning med att göra saker med händer och ögon. Det kan vara att de äter, målar eller gör läxor. En del lyssnade på bok samtidigt som de gjorde repetitiva matteövningar, vilket gjorde att det blev en mycket mer positiv upplevelse.
– Det var faktiskt en som berättade att han lyssnade på ljudbok när han spelade dataspel! Han berättade att det var ett spel där man faktiskt bara övar på ett speciellt moment, då var det enformigt och han kunde ha på en bok samtidigt.
Apparnas funktioner viktiga för unga vuxna
I sin forskning har Elisa även tittat på de olika prenumerationsapparna och vilka funktioner som är viktiga för läsarna. Det visade sig att apparna spelar en väldigt stor roll i hur ljudboksanvändningen går till bland unga vuxna. Framför allt är det några funktioner som är viktiga, bland annat en sovtimer.
– Man bestämmer själv och kan ställa in när boken ska stanna. Det möjliggör att de kan lyssna när de ligger i sängen och ska sova och de behöver inte hålla koll på att boken stängs av. Den funktionen har inte funnits innan när ljudboken var på exempelvis cd, konstaterar Elisa.
En oväntad läspraktik som Elisa såg i sin forskning var att kunna kombinera olika bokformat och växla mellan dem. Många tyckte om att läsa tryckta böcker om de var hemma, men om de sedan skulle ut och gå eller ta bussen ville de ha den som ljudbok. Att kunna öka hastigheten och lyssna på boken snabbare och att kunna spola tillbaka var andra viktiga funktioner för gruppen unga vuxna.
– Många gånger beskrivs ljudböcker som väldigt passivt, men det har jag inte alls sett i min forskning. Jag har sett att ljudboksläsarna verkligen vill hänga med i boken. Om de hamnar i en situation där de blir distraherade då är möjligheten att kunna spola tillbaka väldigt viktig.
För många är normen en tryckt bok
För Elisa har hennes forskning om ljudboksanvändande inneburit att hon stött på en hel del åsikter om ljudböcker. För många är normen för läsning fortfarande en tryckt bok och hon var inte förberedd på det motstånd som fanns till ljudböcker.
– I vissa kretsar blir man dumförklarad om man anser att ljudbok har med läsning att göra. Jag har till och med fått min egen forskning förklarad för mig av andra. Sedan finns andra som tänker som jag, så det är lite olika läger, säger hon.
Hon tycker det är bra att fundera på vad är det vi menar med läsning, är det att använda ögonen för att titta på text eller är det att ta del av texten och skapa mening av den? Då måste det kanske inte ske med ögonen. Samtidigt säger hon att hon är väldigt öppen för att ljudböcker inte känns som läsning för alla, hon har träffat många som känner så.
– Men jag har också träffat många som berättat att det är ljudböcker som är läsning för dem. Jag tror det är väldigt viktigt att ha ett brett perspektiv på läsning, där man förstår att läsare är olika. Det som känns som läsning för en person kanske inte känns som läsning för en annan, det som passar en person kanske inte passar för någon annan.
Rättighetsperspektivet har blivit en viktig fråga
Strävan efter att alla ska få läsa på sitt sätt har gjort att rättighetsperspektivet blivit en viktig fråga för Elisa. I våras gjorde hon ett inlägg i debatten genom en debattartikel i Göteborgs-Posten med rubriken Att lyssna på ljudbok är att läsa, oavsett vad kritikerna säger.
– Anna Lundh, en av mina handledare, hade intervjuat en blind person boendes i Australien som sa: »I can read, I just can’t see«. Det citatet var så starkt för mig. Just hur personer som av olika anledningar inte kan läsa med ögonen blir marginaliserade, till och med dumförklarade. De kan bearbeta text otroligt snabbt, ta del av innehållet, analysera och reflektera kring den, men bara för att de inte gör det med ögonen så räknas det inte.
För forskaren Elisa är ljudboken en solklar läsfrämjare. Hon ser två grupper som läser ljudböcker, de som älskarböcker och som ser det som ytterligare en möjlighet för böcker i sitt liv. Sedan finns det de som känner att tryckta böcker inte är för dem.
– Det finns många olika anledningar till varför tryckta böcker inte funkar för vissa, men det är de som har hittat till ljudboken. Helt plötsligt kan de plöja en massa böcker. Jag tänker absolut att det är ett jättebra läsfrämjande bokformat – antingen ökar den läsningen för de som redan läser eller så gör det att fler hittar till böcker och läsande, konstaterar hon.
Bild: Privat