Världens bibliotek växer

Världens bibliotek är ett digitalt mångspråksbibliotek med för tillfället e- och ljudböcker på 17 språk. Biblioteket är också en del av den nationella biblioteksstrategin med förstärkt uppdrag och löfte om långsiktig finansiering.

– Med sina över tvåtusen titlar på 17 språk är Världens bibliotek ett komplement till den fysiska bokhyllan på alla bibliotek i Sverige, konstaterar projektledare Thomas Olsen.

– Tjänsten har också funktionen att jämna ut tillgången av böcker geografiskt. Det ska vara lika lätt att hitta böcker oavsett var i Sverige du bor, tillägger Gerda Boström, kommunikationsansvarig och grafisk formgivare för Världens bibliotek.

Immigrantspråk

Tjänstens uppdrag är att innehålla böcker på de stora migrantspråken och målgruppen är första- och andrahandsimmigranter som vill bibehålla sitt språk. Barn är en prioriterad grupp, och nästan 60 procent av tjänsten är riktad mot barn och unga.

– Vi vill ha en bredd på innehållet och vi har både bilderböcker, sagor, faktaböcker, poesi, deckare och klassiker. Det enda vi håller oss borta från är religiösa texter och vi har varken Bibeln, Koranen eller Talmud, säger Thomas.

En av tjänstens större utmaning är att hitta böcker på de olika språken, framförallt på de mindre migrantspråken. Redaktionen har ett stort nätverk och kontakt med förlag världen över, och det förs ständiga diskussioner och en konstant utvärdering om att lägga till fler språk.

– Eftersom det redan är svårt att hitta innehåll på vissa språk försöker vi vara försiktiga med att sprida oss för mycket, säger Thomas och berättar att det senast tillagda språket är ukrainska som nu finns med några enstaka titlar.

– Vi har ett trettiotal titlar som ligger färdiga att läggas in i biblioteket, men eftersom Ukraina är ett konfliktområde vägrar bankerna att göra överföringar och vi kan inte betala förlagen och därmed inte publicera.

Utmaningar

Världens bibliotek startade som ett samarbetsprojekt mellan Danmark, Norge och Sverige 2014 och lanserades för användare 2016. Sedan Danmark dragit sig ur samarbetet, drivs och utvecklas tjänsten sedan 2021 av ett gemensamt team i Norge och Sverige, medan ansvaret för tjänsten ligger på biblioteken i Malmö.

– Innehåll och uppbyggnad av tjänsten är exakt den samma, det enda som delvis skiljer oss åt är vårt kommunikationsarbete. Allt kommunikationsmaterial skapas av mig här i Malmö, medan kontakten med målgrupp och ambassadörer för tjänsterna sker separat i de två länderna, säger Gerda.

Den gemensamma redaktionen har, förutom ett innehållsteam som ansvarar för att hitta böcker och skriva avtal med bokförlag, ansvar för den tekniska standarden på böckerna i Världens bibliotek. Det har visat sig vara en utmaning eftersom den ser olika ut i världen och man oftast måste konvertera metadatan och skapa epub-fil för tillgängligheten.

– Å andra sidan är det lätt att hitta ljud- och e-böcker på arabiska där det är en stor bransch, medan det är en större utmaning på de mindre språken, säger Thomas.

Låga trösklar

Det är lätt att använda Världens bibliotek, allt som behövs är att skapa ett konto med hjälp av en e-postadress eller ett google-konto, och antalet skapade konton och användare ökar stadigt.

– Det är en ganska låg tröskel att komma igång och läsa med en gång, säger Gerda.

Med nytt förstärkt uppdrag från Kulturrådet och löfte om finansiering, kommer också krav på att vidareutveckla tjänsten. Både med tanke på innehåll och den tekniska plattformen. Och, berättar Thomas, det finns redan långsiktiga planer på bland annat en app för att göra trösklarna ännu lägre, funderingar på ett EU-projekt för att få in fler medlemsländer i tjänsten, och förhoppningar om samarbete med andra nationella digitala tjänster gällande framförallt tekniska lösningar.

– Tjänsten utvecklas hela tiden, både tekniskt och innehållsmässigt. Den är inte statisk och går man in nu kommer man inte att känna igen sig om ett år. Så det är på många sätt värt att ha koll på Världens bibliotek.

FAKTA

Biblioteken i Malmö har uppdraget att driva tjänsten Världens bibliotek i samverkan med Stockholm Stadsbibliotek och Nasjonalbiblioteket i Norge.
Tjänsten finansieras av Kungliga biblioteket och Kulturrådet som en del av satsningen Stärkta bibliotek, samt av Nasjonalbiblioteket i Norge.
Tjänsten lanserade för användare 2016. År 2020 nylanserades den med nytt utseende, nya funktioner och nytt innehåll.

Epub, electronic publication, är en fri och öppen standard för e-böcker.
Formatet möjliggör omflödningsbar text vilket innebär att texten kan optimeras för aktuell bildskärmsstorlek och att användaren själv kan påverka typsnitt, typsnittsstorlek, radavstånd samt bakgrundsfärg och kontrast.

Källa: Wikipedi

Bild: Josefin Jalhed