Forskning i praktiken

I en föränderlig omvärld finns många behov av en nutidsanpassning av biblioteken. I takt med denna utveckling har det skett en attitydförändring på biblioteken när det gäller synen på forskning och samverkan med forskare.

Cecilia Gärdén, universitetslektor på Bibliotekshögskolan i Borås, har de senaste åren varit följeforskare i flera biblioteksprojekt och hon ser ett tydligt ökande intresse av att använda forskningsmetoder och forskningsresultat för att utveckla den egna biblioteksverksamheten.

– Det kommer mycket mer förfrågningar till oss inom forskningsområdet om följeforskning, om utvärderingar och om föreläsningar. Biblioteken vet mer om vad forskningen håller på med och man har insett att det på flera sätt är användbart som verktyg för lärande.

Följeforskning

Ett resultat av ett annat sätt att tänka kring utvärderingar, exempelvis på europeisk nivå, är att man numera ofta använder följeforskning som metod under pågående projekt. I stället för att utvärdera efter avslutat projekt följer forskaren projektet från start till mål och speglar kontinuerligt vad hon eller han ser.

– När man kommer utifrån, från forsknings- och utbildningshållet, ser man saker som man inte alltid ser när man agerar i vardagen, säger Cecilia Gärdén och berättar om ett av de stora projekt hon följt där alla yrkeskategorier på biblioteket bland annat kontinuerligt fick fylla i utvärderingar om vad de lärt sig och hur de skulle föra det vidare till sina kollegor.

– Det handlar om att reflektera och föra in tanken om lärande med en gång. Och när man får den konkreta frågan; Hur ska du sprida det du lärt dig idag? får man också förhoppningsvis ett mer organisatoriskt lärande.

Lärande organisation

Ett sätt att skapa en lärande organisation kan vara att jobba enligt 40/20/40-modellen där den som ska åka på en konferens eller ta del av en föreläsning lägger stor del av sin tid på förberedelser, där själva konferensen eller föreläsningen är den minsta delen och där efterarbetet får ta lika mycket tid som förberedelserna.

– Om bibliotekspersonalen jobbar med sådana här modeller jobbar de med förankring på annat sätt och fler blir involverade på biblioteket. Det handlar mer om organisationsutveckling än om individuellt lärande och att det är kul att åka på konferens, säger Cecilia Gärdén.

Att ha och skapa en kultur på biblioteket där man kontinuerligt delar med sig av det man lär sig och tänker på sin organisation som en lärande organisation gör, tror Cecilia Gärdén, att det blir svårt att agera på annat sätt och att det sprider ringar på vattnet. Men det handlar inte bara om verksamhetsutveckling och förändring. Det handlar också om kvalitet, om att lära sig och om att bli bättre på det man håller på med. Att sprida goda exempel, att föra goda samtal och vad man gör med den kunskap man har.

– Det kan vara trögt att få till lärande i den egna organisationen och man kan behöva hjälp med att komma igång, få lite verktyg. Till stor del är det chefens ansvar att genom att till exempel avsätta budget eller ge någon ett formellt uppdrag för att göra såväl ett formellt som ett informellt lärande möjligt.

Metoder

Det finns idag en del metoder och verktyg för lärande som inte är svåra och som inte kostar extra pengar. Metoder som kan ta tid, men jämfört med insatsen mot vad man får ut enligt Cecilia Gärdén är värt det. Många bibliotek har redan arbetat med metoder som tidskriftsklubbar, twinning och kollegiala observationer. Biblioteken kan också använda forskningsmetoder som fokusgruppintervjuer och de kan använda forskningsresultat som till exempel ny forskning om läsfrämjandemetoder för barn.

– Att reflektera och ha ett analytiskt och kritiskt förhållningssätt är synnerligen viktigt i ett förändringsarbete. Och ett kvalificerat arbete kräver att du fyller på din egen kompetens med jämna mellanrum. För du vill väl vara bra på det du gör och det måste ju vara bättre och roligare att kunna vara med och påverka själv än och vänta på att chefen ska tala om för dig vad du ska göra. Så kan det rimligtvis inte fungera i en lärande organisation. Bibliotekarier har ju hög utbildning och är dessutom experter på att söka information.