Nycklarna till framtiden

Nycklarna till  framtiden

Att lära sig ett språk kan öppna många dörrar. Det kan vara ett kliv in i nya världar som skapar nya möjligheter. Den som lär sig datorernas programmeringsspråk får nyckeln till den digitala världens logik. Biblioteken öppnar dörren till framtidens medielandskap.

Vikten av att ha förståelse för hur en dator fungerar och vad som styr vår digitala vardag har ökat. Ett uttryck för detta är inte minst Skolverkets förslag till regeringen, om hur den digitala kompetensen och programmering kan förstärkas i undervisningen. Främst handlar det om att föra in programmering i ämnen som matematik och teknik.

– De lärare och forskare vi har tagit hjälp av i arbetet med vårt förslag anser att det är rätt väg att gå. Genom att programmering görs till en del i andra ämnen i grundskolan finns den direkta kopplingen till användningen. Programmering blir ett pedagogiskt verktyg i ämnet. I teknik handlar det till exempel om att lära sig hur programmering kan användas för att styra system, säger Olof Andersson, undervisningsråd på Skolverket.

Mycket handlar om att lära eleverna att använda programmering för att lösa problem och skapa en förståelse för hur datorer styrs. Men skolan är inte den enda arenan för lärande. Utbildningsradion har satsat på en serie om programmering och biblioteken har sedan tidigare uppmärksammat behovet av programmering.

– Just nu pratas det mycket om programmering på många olika håll.  Det har kommit en del böcker också, där handlingen bygger på förmågan att kunna kod och tänka logiskt. Det är roligt när någon använder ett berättande i bokform för att skapa förståelse för programmering, säger Johanna Johansson, barnbibliotekarie på Göteborgs stadsbibliotek och som är en av dem som jobbar med programmering för barn på biblioteket.

Spänningens kod

En av böckerna i denna trend är serieromanen om Curly Bracket, som både är en berättelse och en utbildningsplattform på nätet. Bakom detta möte mellan teknik och läsning står författarna Johan Wendt och Tor Moström, som båda själva har rötter i den ideella föreningen Kodcentrum, som lär barn och unga programmering.

På Göteborgs stadsbibliotek och andra bibliotek runtom i landet arrangerar man verkstäder i programmering. Inte sällan är det gratisprogrammet Scratch som är basen för att lära barn och unga knäcka maskinernas kod.

– Vi började i liten skala 2014. Nu kör vi barnhack för barn mellan nio och tolv år. Vi pratar om vad programmering är och varför det är bra att kunna, samtidigt som vi har praktiska övningar, säger Johanna Johansson.

I Scratch flyttar man små block. Varje block representerar ett kommando som talar om vad som ska hända på skärmen om exempelvis en liten figur krockar med ett gult streck. Det går att skapa små spel eller animerade sekvenser.

– Vi vill att första mötet med programmering ska vara lustfyllt och gör små spel och animerar berättelser tillsammans. Scratch är väldigt tacksamt eftersom det är så visuellt, berättar Johanna Johansson vidare.

Språk Göteborgs stadsbibliotek kör barnhack för nio till tolvåringar. Det är ett sätt att introducera barn i ett av vår samtids viktigaste språk, programmering. Hanna Johansson (ner till höger) guidar tillsammans med kollegorna Rebecka Odin Ekström och Josefin Lindblom barnen i Scratch. Det är ett språk som är framtaget just för att skapa förståelse för hur datorer fungerar. Foto: Fredrik Svedemyr.

Språk Göteborgs stadsbibliotek kör barnhack för nio till tolvåringar. Det är ett sätt att introducera barn i ett av vår samtids viktigaste språk, programmering. Hanna Johansson (ner till höger) guidar tillsammans med kollegorna Rebecka Odin Ekström och Josefin Lindblom barnen i Scratch. Det är ett språk som är framtaget just för att skapa förståelse för hur datorer fungerar. Foto: Fredrik Svedemyr

Se verkligheten

Bakom det lekfulla uttrycket finns en djupare idé om vikten av att kunna känna till den ibland gömda koden och maskinernas grammatik.

– Det handlar inte bara om spel. Det är så mycket mer. Nästan allt som finns runtomkring oss är digitalt. Det är det viktigt att förstå vad som ligger bakom och styr. Detta är ett sätt att introducera programmering och väcka en nyfikenhet för den verklighet vi lever i, säger Johanna Johansson.

I relation till det som ibland kallas för ett vidgat textbegrepp, så är också kod ett språk som kan skapa berättelser.

– Det är inte bara spelet i sig. Vi pratar om karaktärer och hur man kan bygga upp ett berättande kring ett spel, fortsätter Johanna Johansson.

Frö för framtiden

Det juridiska ramverket för biblioteken och olika styrdokument tar fasta på det digitala lärandet. Här sker ett lärande i olika riktningar. Vuxna lär barn och tvärtom, samtidigt som man också främjar det kollektiva lärandet.

– Ibland är det barnen som lär oss och vi måste vara ödmjuka för att dela och ta emot kunskap. Vi vill också lära barnen att samarbeta och lösa problem tillsammans, säger Johanna Johansson vidare.

Barnhack och andra liknande arrangemang kan fånga många aspekter av bibliotekens kärnuppgifter, lärande, medie- och informationskunnighet, läsning och en demokratisk utveckling.

– Vi talar mycket om digital delaktighet. Programmering är lätt att koppla till andra begrepp. Det är ett eget språk som är viktigt att känna till. Världen är digital och detta är ett sätt att kunna uttrycka sig och skapa delaktighet, säger Johanna Johansson.

Author Description

Fredrik Svedemyr

Fredrik Svedemyr, Journalist
fredrik.svedemyr@noll27.se
0702-82 30 59

Kultur i Väst

Postadress

Kultur i Väst
405 44 Göteborg

Besöksadress

Rosenlundsgatan 4
411 20 Göteborg

Telefon

031 333 51 00 (växel)
031 333 51 01 (reception)

E-post

redaktionen@noll27.se