En bok för alla

För fem kronor styck fick bokförlaget En bok för alla en rivstart med sina statsunderstödda pocketböcker. Med sitt låga pris och sina lättillgängliga titlar har de genom åren väckt mångas läslust.

Året var 1976 och femkronorsboken blev snabbt ett begrepp. Avsikten med det låga priset var att de skulle konkurrera med kiosk- litteraturen och att det som motvikt skulle finnas kvalitetsböcker att välja på.
– Det var litteraturutredningen som pågick mellan 1968 och 1974 som ville tillgängliggöra kvalitetslitteratur för folket. Det fanns ju inte pocketböcker på samma sätt som nu och böcker var en klassfråga, säger Karin Sjöberg, redaktör på bokförlaget En bok för alla.
– Trots att mycket är förändrat finns kraven på högkvalitativ skönlitteratur till lågt pris kvar i dagens utgivning på förlaget, tillägger Marie Carlsson, vikarierande förlagschef och vd.

Hyrda rättigheter

Vi sitter i förlagets lokaler nära Mosebacke torg på Söders höjder i Stockholm. Inne i det lilla redaktionsrummet är väggarna klädda med välfyllda bokhyllor, pressmaterial och affischer. En av väggarna bär hela förlagets utgivning under 40 år.

– Här finns de fem första titlarna som gavs ut 1976, säger Karin Sjöberg och plockar ut två av dem, Ivar Lo-Johanssons Gårdfarihandlaren och Tove Ditlevsens Två som älskar varandra.
– Vissa perioder har det varit mycket arbetarskildringar och kvinnolitteratur och det har bland annat att göra med att förlaget från början var starkt präglad av folk- och arbetarrörelsen och kopplade ihop kultur med en tydlig bildningstanke.
En bok för alla har ingen utgivning av originaltitlar. Förlagets idé bygger på att förlaget lånar rättigheterna för en bok under en tid. Det ursprungliga bokförlaget beviljar En bok för alla en utgivningslicens som innebär utgivning av ett fastställt antal böcker.
– Det kan handla om en bok som förlaget sålt slut och vill låta vila i ett antal år. Vi frågar nästan enbart på böcker vi vet är slut i upplaga, och ibland säger förlaget nej och föreslår en annan titel, säger Karin Sjöberg.
– Det finns ett väldigt fint samarbete och en etablerad relation mellan En bok för alla och de verksamma, etablerade förlagen. De sympatiserar med vår grundtanke så vårt samarbete är ett vackert unikum som bygger på ett visst antal premisser, säger Marie Carlsson.

Folkbildande

När regeringen förverkligade förslaget om statsunderstödda pocketböcker, gick uppdraget till Stiftelsen Litteraturfrämjandet som bland annat bestod av fackföreningsrörelsen, lantbrukskooperationen och konsumentkooperationen. På så sätt fick man en direkt koppling ut till folket, och förlaget En bok för alla hade en stark folkbildningsidé.
– Avsikten med böckerna var att stimulera till fortsatt läsning och böckerna valdes, och väljs fortfarande, i samråd med en referensgrupp bestående av kritiker, författare och bibliotekarier, säger Marie Carlsson.
När verksamheten var som störst hade förlaget ett tiotal anställda som, förutom bokutgivningen, drev läsfrämjande verksamhet. Bland annat i nära samarbete med studieförbund och fackförbund.
– Det fanns särskilda läsfrämjare som utbildade, inspirationskonferenser för fackliga ombud och böcker om hur man pratar om läsning. Så på så sätt gjorde En bok för alla en enorm insats, säger Karin Sjöberg.

Kioskvältare

Den 1 januari 2008 upphörde statsstödet till En bok för alla vilket innebar att både verksamhet och utgivning krympte. Bland annat övergick förlaget till att fokusera på utgivning av böcker för barn och unga, och ger numera i stort sett inte ut några vuxenböcker alls.
– Barn och unga är den viktigaste målgruppen och vi ger ut böcker som ska passa alla mellan noll och 18 år, säger Karin Sjöberg och berättar om de antologier som är de enda förlaget ger ut i originalproduktion. Antologier som också är läsfrämjande och har ett tillgängliggörande syfte.
– De största av våra antologier har riktiga kioskvältarupplagor och syftar bland annat till att visa skatten av svenska illustratörer och barnboksförfattare, berättar Marie Carlsson.

Läsfrämjande

En bok för alla har genom åren drivit och varit delaktiga i ett stort antal läsfrämjande projekt. Ett av de mer uppmärksammade och prisbelönta projekten är Läsa för integration. Projektet vänder sig till nyanlända barn, ungdomar och vuxna där En bok för alla ingår i en referensgrupp och sponsrar projektet med böcker och bistår med erfarenhet av läsfrämjande.
– Projektet startade på initiativ av kvinnosektionen i den Assyriska föreningen i Södertälje som också har utvecklat en högläsningsmetod som inkluderar bokens text, berättande, improvisation och delaktighet, berättar Karin Sjöberg.
Ett annat projekt är Letterbox club där En bok för alla suttit med i arbetsgruppen och bland annat varit med att välja böcker till de bokpaket som regelbundet skickas till fosterhemsplacerade barn.
– Bokpaket utan krav, betonar Karin Sjöberg. Vi kan göra väldigt mycket bara genom att stötta. Det behöver inte vara svårare än så.
– Det är samma arbetssätt som vi alltid haft. Vi utbildar genom att stödja olika projekt, tillägger Marie Carlsson.
Trots förändrade förutsättningar med besparingar och höjda bokpriser, menar både Marie Carlsson och Karin Sjöberg att ambitionen är densamma som förut. Förlaget En bok för alla ska ge ut kvalitetslitteratur till låga priser och verka läsfrämjande.
– Det finns fortfarande en total tilltro till att En bok för alla är relevant i ett läsfrämjande perspektiv. Det handlar till stor del om att det finns ett stort engagemang av eldsjälar som brinner för frågan. Det handlar om lust och det handlar om skönlitteratur. Och det ska inte vara komplicerat, inte svindyrt och ingen uppoffring, säger Marie Carlsson.
– Målgruppen är kanske en annan. Men det vi gör nu är lika aktuellt som för 40 år sedan. En bok för alla behövs fortfarande och vi är inte på väg bort, konstaterar Karin Sjöberg.

FAKTA

En bok för alla grundades 1976 med hjälp av statsstöd som en del av Litteraturfrämjandet.
1992 omvandlades förlaget till ett aktiebolag. Statsstödet upphörde 2007.
En bok för alla ger ut 25 titlar per år, till stor del återutgivning. Driver läsfrämjande arbete.
Ägs av Alfabeta Media AB, föreningen En bok för allas vänner och Ordfront förlag.