När Folkhälsomyndigheten i vintras pekade ut biblioteken som icke nödvändig verksamhet och biblioteken stängde, gick Sveriges författarförbunds biblioteksråd ut och kritiserade beslutet – att stänga biblioteken var ett hot mot demokratin.
– Under den första vågen våren 2020 jobbade alla bibliotek för att vara tillgängliga, hittade nya former och kopplingar mellan till exempel mataffärer som körde ut varor och samtidigt lämnade ut böcker till låntagare och andra kreativa lösningar. För att de värnade sitt demokratiska uppdrag, säger Madeleine Hjort, ordförande i Sveriges författarförbunds biblioteksråd mellan 2012 och 2020, samt i bibliotekskampanjen Rusta biblioteken som förbundet drev under 2020.
Första och andra vågen
I februari 2020 drog Sveriges författarförbund under ledning av biblioteksrådet, igång kampanjen Rusta biblioteken för det demokratiska uppdraget. Syftet var att påminna om bibliotekens roll och uppmärksamma deras utsatthet med nedskärningar som biblioteksrådet såg drabbade verksamheterna. När sedan corona slog till, fick de ursprungliga planerna med rundabordssamtal och seminarier med kommunerna ge vika för andra arbetsformer och frågor. Istället intervjuade rådet 14 biblioteks- och kulturchefer runt om i landet och sammanfattade svaren i delrapporten En liten rapport: Om biblioteken under coronakrisen. Och om den första vågen präglades av kampvilja och innovation, tycker Madeleine Hjort att det verkade som att kampviljan var borta när den andra vågen svepte in över världen och Folkhälsomyndigheten pekade ut biblioteken bland de verksamheter som rekommenderades att stänga.
– Då verkade biblioteken acceptera faktum och stängde. Att inga protester hördes, att inga eller få bibliotekschefer tog striden, var anmärkningsvärt och det är bekymmersamt att så många följde rekommendationen utan att ifrågasätta den. Med tanke på hur biblioteken agerade under den första vågen har Madeleine Hjort funderat på hur det kom sig att biblioteken stängde utan ljudliga protester, och hon tror att en orsak kan vara att många av våra andra kulturinstitutioner stängde under våren.
–När myndigheterna sedan ansåg att även biblioteken skulle stänga hade de andra redan gått före och biblioteken rättade in sig i ledet, kanske tänkte de att det var ett sätt att ta samhällsansvar. Jag tycker däremot att kulturinstitutionerna borde tagit ett större ansvar för sin verksamhet, jag har saknat institutionernas och även bibliotekens dialog med publiken. Många bibliotekschefer har dialog med sina chefer men inte med låntagarna. De upprättar inte dialogen. Och om det gick att stänga verksamheterna så lätt nu, vad händer nästa gång? Vad blir nästa steg, undrar Madeleine Hjort.
Femte statsmakten
I delrapporten Biblioteken under coronakrisen; En lägesrapport från 14 folkbibliotek, fastslår Sveriges författarförbund att biblioteken är så viktiga för demokratin att man är beredd att kalla dem för den femte statsmakten, vilket man gör med inspiration från KBs för- slag till nationell biblioteksstrategi, Demokratins skattkammare. Men, menar Madeleine Hjort, med tanke på hur biblioteken agerat och hanterats under vintern, förefaller det långt borta.
– Det verkar inte vara någon självklarhet i alla fall. Förutom stängningen av biblioteken ser vi även att många bibliotek har köpstopp eller köper in mycket färre böcker under pandemin än annars, och skillnaden är stor, från tusen exemplar till kanske fem eller femtio. Det påverkar självklart bibliotekets roll och vi måste prata mer om bibliotekens samhällsbärande funktion. Det tycker vi på Sveriges författarförbund är viktigt, inte minst med tanke på litteraturens och samtalens förutsättningar.
Nationellt råd
Samarbete är a och o menar Författarförbundet i sin rapport. Det räcker inte att skjuta till pengar till biblioteken. Kommunerna, regionerna och staten behöver utveckla sitt samarbete.
– Därför har vi föreslagit kulturministern att tillfälligt inrätta ett nationellt råd där kommuner, regioner, stat och intresseorganisationer tillsammans fokuserar på problemområden och åtgärder för biblioteken och kommer överens om en gemensam strategi. Hur ska biblioteken agera vid exempelvis en pandemi, hur ska de hålla öppet, på vilket sätt kan biblioteken bidra till att sprida fakta, information och kunskap? Det är viktigt att man har en dialog med medborgarna om att biblioteken är till för alla och dialogen måste även innefatta politikerna. Folkbiblioteken ska ju, enligt bibliotekslagen, vara likvärdiga över hela landet.
Det finns många lärdomar att dra inför framtiden, inte minst att diskutera bibliotekens roll i det demokratiska samhället, menar Madeleine Hjort.
– Det är bra om biblioteken kan förvalta sina erfarenheter, som att det under pandemin blev uppenbart att digital kompetens generellt saknades på biblioteken när den kanske behövdes som mest för att kommunicera litteratur och program. Nu är det viktigt att ta tillvara på lärdomarna från pandemin. Och vad händer om man inte kan ha öppet, hur ska biblioteken göra då? Det måste bli tydligt för biblioteken och beslutsfattarna att biblioteken är en samhällsbärande institution.
FAKTA
Kampanjen Rusta biblioteken för det demokratiska uppdraget drevs under 2020 av Sveriges författarförbund under ledning av dess biblioteksråd.
Projektet syftar till att försvara och lyfta bibliotekens roll som bärare av de demokratiska värdena.
Försommaren 2020 släpptes delrapporten En liten rapport: Om biblioteken under coronakrisen där man inter vjuat 14 biblioteks och kulturchefer runt om i landet. I november kom kampanjens slutrapport med bland annat tio åtgärdsförslag riktade till kulturministern, biblioteken, de olika ansvarsnivåerna och till alla intresserade av bibliotekens samhällsviktiga funktioner.
Rapporterna finns tillgängliga på rustabiblioteken.se
Bild: Beth Macdonald/Unsplash
Author Description
